Folkets Hus - konst i Markelius smak

Konstguiden Marie Andersson oss med på en konstvandring i Folktes Hus,

Det är fullt möjligt att arkitekt Sven Markelius fnyste åt det ornamenterade Norra Latin rakt över gatan när han ritade Folkets Hus. Studieresor till Tyskland på 1920-talet grundlade en livslång fascination för funktionalismen, en inriktning som ju föredrog funktion framför form.

– Tanken var att kontorsplatserna skulle finansiera en stor del av den övriga verksamheterna, berättar Marie Andersson. Det förklarar de täta fönsterraderna. Byggnaden är avskalad och funktionen står i centrum. Det mest exklusiva är graniten i fasaden. Sedan finns det också kopparreliefer som symboliserar teatern, det internationella arbetet och Folkets Hus restaurang.

Utifrån är det lätt att underskatta Folkets Hus storlek, men det är en mycket rymlig byggnad. Teatersalen, restaurangen och den mäktiga kongresshallen är fästa över varandra med betongbågar, vilket utnyttjar utrymmet på bästa sätt.

Vid invigningen 1960 var det här Europas största konferensanläggning. Numera får Folkets Hus nöja sig med att vara en av de största i Norden.

Sven Markelius var även en framstående mönsterdesigner. Mönstret Pythagoras, som du kan se på bottenvåningen i Folkets Hus på lampor och skyltar, återfinns även i FN-byggnaden i New York. I lobbyn står också en ko som är inspirerad av Pythagorasmönstret i lobbyn.

På väggarna i lobbyn finns även två konstverk signerade Albert Amelin: Storstrejken1909 från 1938 och Murarenfrån 1945.
– Albert Amelin var en politiskt medveten målare och hans motiv är ofta socialt betonade, säger Marie Andersson. Han skildrade gärna kroppsarbetare i deras yrkesutövning och målade flammande protestbilder mot militarism och förtryck. Många av hans målningar köptes av fackföreningar under 1930-talet när intresset för den offentliga konsten ökade.

Ska man ta sig uppåt i byggnaden märker man snart att golvet sluttar. Det var Sven Markelius sätt att illustrera människans ständiga uppåtsträvan mot ett bättre liv.

På Kongresshallens ytterväggar finns Folkets Hus mest kända konstverk: en 450 kvadratmeter stor relief av chamottelera signerad Signe Persson-Melin och Anders Liljefors. Konstverket var redan på plats när Folkets Hus invigdes och var då det största keramiska konstverket i sitt slag.
– Sven Markelius ville ha konst på ytterväggen till kongresshallen. Som funktionalist ville han att konst och arkitektur skulle interagera och finnas med från början – inte klistras på i efterhand.

På motsatta väggen hänger "de tre hjulen", Sven Ljungbergs väggmosaik av arbetarrörelsens historia. Den är skapad av sammanlagt 1,2 miljoner mosaikbitar.
– Har man paus i Folkets Hus kan man passa på att fortbilda sig lite i svensk 1900-talshistoria, säger Marie Andersson. Vill man bara rensa tankarna och associera fritt så kan man ju istället titta på något helt abstrakt som man kan tolka mer fritt.

Folkets Hus rymmer alltså – precis som Norra Latin – konst för alla smaker.