Näringslivet exkluderas i det lokala brottsförebyggande arbetet

Knappt en av tio kommuner har inkluderat näringslivet i det lokala brottsförebyggande arbetet. Det visar en ny kartläggning som tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige har genomfört med stöd av Svenskt Näringsliv, Livsmedelshandlarna och Företagarna.

I dag den 2 november har remissförfarandet för betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49) avslutats. I betänkandet föreslås kommunerna få en lagstadgad skyldighet att förebygga brott. Inför den kommande lagstiftningen har Stiftelsen Tryggare Sverige, med stöd av Svenskt Näringsliv, Livsmedelshandlarna och Företagarna, kartlagt hur Sveriges 290 kommuner involverar näringslivet i det brottsförebyggande arbetet.

- Trots att konsekvenserna av de brott som drabbar näringslivet är mycket allvarliga och kostar samhället oerhörda summor är näringslivet ofta en bortglömd aktör i det brottsförebyggande arbetet. Resultaten visar att knappt en av tio kommuner har inkluderat näringslivet i det brottsförebyggande arbetet, säger generalsekreterare Magnus Lindgren (Stiftelsen Tryggare Sverige).

Brott mot näringslivet leder inte enbart till konsekvenser för den enskilda företagaren utan påverkar även villkoren för företagande och ekonomisk verksamhet i Sverige.

- I och med den kommande lagstiftningen finns en möjlighet att göra rätt från början genom att explicit uttrycka kommunernas ansvar gentemot näringslivet i det brottsförebyggande arbetet, säger näringspolitiska experten Pontus Lindström (Företagarna).

Det ligger i kommunernas egenintresse att i större utsträckning inkludera näringslivet i det brottsförebyggande arbetet.

- Det brådskar på många håll att inkludera företagen, vi ser redan idag hur matbutiker har lämnat många områden i flera kommuner. Det måste bli ett stopp på den flykten, även för kommunernas skull, menar VD Pär Bygdeson (Livsmedelshandlarna).

Ladda ned kortskriften "Näringslivets roll i det lokala brottsförebyggande arbetet" här.