Många kommuner saknar plan mot hot - ny kartläggning

I dag presenterar Stiftelsen Tryggare Sverige en kartläggning av beredskapen i kommuner och landsting när det gäller att förebygga respektive hantera våld och hot mot förtroendevalda. Kartläggningen har genomförts på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och syftar till att ta del av erfarenheter och arbetssätt när det gäller våld och hot mot förtroendevalda.

Bakgrunden är en undersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå) som visar att ca 16 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommun och landsting utsatts för våld, hot och trakasserier under 2011 (Brå 2012:14). Av undersökningen framkom även att cirka hälften av de tillfrågade inte kände till om det fanns en säkerhetsansvarig att vända sig till.

Detta är allvarligt då denna typ av brottslighet är ett demokratiskt problem som kan leda till att förtroendevalda:

•  tvekar inför beslut,
•  hoppar av sina uppdrag,
•  väljer att inte engagera sig i politiska frågor

Dessutom påverkar det tillgängligheten gentemot medborgarna samt försvårar rekryteringen av nya politiker.

Till detta kommer att mycket talar för att våld och hot mot förtroendevalda kommer att öka under supervalåret 2014.

Avsaknad av rutiner
Resultaten från kartläggningen visar att många kommuner och landsting saknar beredskap för att såväl förebygga som hantera våld och hot mot förtroendevalda. Som exempel kan nämnas att 62 procent av kommunerna och landstingen uppger att de saknar en handlingsplan, policydokument (motsvarande) för att förebygga våld och hot mot förtroendevalda. Nästan lika många (61%) saknar rutiner för att hantera de brott mot politiker som inträffar.

Det ska också noteras att hälften av de cirka 250 säkerhetscheferna som besvarat enkäten uppger att de har haft sitt uppdrag kortare tid än tre år, vilket betyder att många saknar erfarenheter av de brott och ordningsstörningar som kan uppstå i samband med valrörelser.

Oklar ansvarsfördelning
Många av de säkerhetschefer, förtroendevalda och poliser som intervjuats inom ramen för uppdraget uppger att det är större medvetenhet om våld och hot mot förtroendevalda än tidigare. Trots detta visar undersökningen på flera problem.

Det finns till exempel oklarheter beträffande den rättsliga regleringen av arbetsmiljöfrågor vid våld och hot mot förtroendevalda. Detta får till följd att det inte är klarlagt om det är kommunen/landstinget, polisen eller respektive parti som ansvarar för att förebygga respektive hantera våld och hot mot förtroendevalda.

Normalisering
Vidare finns en stor okunskap bland förtroendevalda om vad som egentligen avses med olaga hot, ofredande, olaga förföljelse etc. Till det kommer en normalisering där flera förtroendevalda ger uttryck för att "lite får man tåla". Samtidigt menar många att samhället och rättsväsendet sänder signaler om att politiker "får tåla mer än andra".

Frågorna olika prioriterade i partierna
Flera av de säkerhetschefer och poliser som intervjuats menar att det är stora skillnader mellan de politiska partierna när det gäller arbetet med att förebygga och hantera våld mot förtroendevalda. En kommentar är att i de partier där man centralt prioriterar frågorna, fungerar det även bra i lokalavdelningarna.

Frågor om kartläggningen besvaras av generalsekreterare Magnus Lindgren (08-29 20 00) eller personsäkerhetsexperten Peter Strandell (046-200 111).