Brottslig ineffektivitet - ny granskning från Riksrevisionen

Riksrevisionen riktar i dag skarp kritik mot regeringen och rättsvårdande instanser för bristande styrning och effektivitet inom rättsväsendet. I sin slutrapport Att hantera brottmål effektivt – En utmaning för regeringen och rättsväsendet menar man att regeringen saknar viktig kunskap och en strategisk och åtgärdsinriktad plan för effektiv och långsiktig styrning. Vidare konstateras att myndigheternas styrning inte fått genomslag i den operativa verksamheten, trots stora resurstillskott till svenskt rättsväsende under de senaste tio åren. Rapporten är slutprodukten av en omfattande granskning Riksrevisionen gjort av svenskt rättsväsende under temat Rättsväsendets samlade effektivitet för åren 2000 till 2011 med fokus speciellt på brottsmålsprocessen.

Resultatet av rättsväsendets bristande styrning och ineffektivitet medför enligt Riksrevisionsverket att fler människor än nödvändigt utsätts för brott och att unga kriminella riskerar att fastna i brottslig verksamhet om samhället inte reagerar i tid.

I sin analys konstaterar man också att det tar för lång tid att utreda brott och för få brott klaras upp. Vidare får brottsdrabbade vänta för länge på att få sina ärenden prövade i domstol och att alldeles för få brottsdrabbade får upprättelse. Ärendena ligger också för länge hos polis, åklagare respektive tingsrätter för att brottsmålsprocessen ska anses fungera tillfredsställande. Enligt rapporten ligger Sverige även i topp bland de nordiska länderna vad gäller återfall i brottsligheten.

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen och de olika rättsliga instanserna att ta ”krafttag” mot brottsligheten genom att ”intensifiera arbetet med att effektivisera rättsväsendet” och föreslår att förändringsarbetet omfattar hela rättskedjan. Som helhet bör regering och de olika rättsliga instanserna ta fram en strategisk och åtgärdsinriktad plan samt se till att förändringsarbetet implementeras i den operativa verksamheten ordentligt ute i de olika rättsliga myndigheterna, samt genom uppföljning tillförsäkra sig om resultatet. Bra kunskaper bör man också ta bättre tillvara på inom rättsväsendet.  Arbetet ska även vara väl synligt för allmänheten.

Enligt vår mening bjuder resultaten från Riksrevisionens granskning i grunden inte på några nyheter. Trots många goda initiativ finns fundamentala problem inom rättsväsendet i allmänhet och polisen i synnerhet som bland annat hand­lar om att brottsdrab­bade inte får sina rättigheter tillgodo­sedda och att det brottsförebyggande arbetet inte tas på allvar och där­för inte prio­ri­teras. Detta konstaterande kan tyckas negativt och dystert; för även inom detta område vill ingen egentligen höra dåliga nyheter. Risken är då att budbäraren stämplas som negativ och som varande en ”dysterkvist”.

Vi menar emellertid, liksom Riksrevisionen, att det finns stora förbättringsmöjligheter som ofta inte behöver kosta särskilt mycket, vare sig personellt eller eko­nomiskt. Det handlar snarare om att arbeta på nya sätt, med nya me­to­der och med nya samverkansformer. Det går med andra ord att komma till rätta med de problem som Riksrevisionen pekar på i sin rapport. Åtgärderna handlar bland annat om en tydligare ledning och styrning, inklusive bättre uppföljning av fattade beslut.