En kartläggning av kommunernas förmåga att arbeta brottsförebyggande mot denna typ av brott visar att endast tio av totalt 26 kommuner i Stockholms län har en särskild skadegörelsepolicy i syfte att förebygga och hantera klotter. Många kommuner saknar också en rutin för hur, när, om en polisanmälan ska ske vid skadegörelse och klotter.
I ett inslag i programmet Medierna (P1) i januari 2015 presenterades en rad felaktiga sakuppgifter samt värderande & starkt kritiska ställningstaganden från Sveriges Radios programledare med anledning av en rapport om brottsförebyggande arbete mot klotter. Nu fälls inslaget av Granskningsnämnden för radio & tv då det strider mot kravet på opartiskhet. Kritik framförs även på programmets saklighet.
Många kommuner diskuterar för närvarande att införa lagliga graffitiväggar, i vissa fall med argumentet att detta är en åtgärd som förebygger klotter. Det saknas dock starkt stöd för detta påstående. Tvärtom förefaller klotter öka i anslutning till lagliga väggar. Det visar en ny rapport som Stiftelsen Tryggare Sverige presenterar idag.
Enligt Brottsförebyggande rådet anmäls varje år cirka 150 000 skadegörelsebrott, varav ungefär 50 000 avser klotter. Konsekvenserna av dessa brott är förutom stora saneringskostnader för kommuner, fastighetsägare och privatpersoner, även en otrygghet i det offentliga rummet. Nu har Stiftelsen Tryggare Sverige kartlagt kommunernas arbete mot skadegörelse i form av klotter.
Under de senaste decennierna har brottsligheten blivit ett allt större samhällsproblem i Sverige. För att försöka bryta denna negativa utveckling bildades år 2008 Stiftelsen Tryggare Sverige. Syftet är att förbättra hjälpen till brottsdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Visionen är att Sverige ska vara ett av världens bästa länder att bo, vistas och verka i.
Carl-Gustaf Lindstedts gata 3
112 69 Stockholm
Sverige