Unga otrygga i kollektivtrafiken

Rädda Barnen presenterade i veckan en rapport som bland annat visade att många ungdomar känner sig otrygga i kollektivtrafiken. I Stockholms län ligger snittet på 27 procent, vilket innebär att drygt var fjärde ungdom är otrygg i kollektivtrafiken. Samtidigt har intresseorganisationen Svensk kollektivtrafik satt upp ett mål om att fördubbla antalet resor i kollektivtrafiken. Rädda Barnens rapport visar vilka utmaningar som ett sådant mål innebär.

Stiftelsen Tryggare Sverige menar att allmänna kommunikationer hittills inte uppmärksammats i debatten om trygghet, barnen är speciellt bortglömde. Ofta diskuteras trygghet för kvinnor eller för olika utsatta grupper, vilket givetvis är viktigt men vi får inte glömma barnen. Det är också viktigt att i framtiden inkludera frågor om trygghet i och kring kommunikationer i den allmänna diskussionen om trygghet. Vi upplever att det ofta antingen handlar om trygghet i hemmet, trygghet i parken eller trygghet i kollektivtrafiken, dvs. på bussen eller på tåget. Enligt vår mening kan vi inte bara se till enskilda platser utan måste ha ett perspektiv som sträcker sig över hela resan där den svagaste länken i resan avgör om den blir av eller inte. Det handlar om hur individen tar sig från hemmet till hållplatsen, eventuell väntetid på hållplatsen, ombord på buss eller tåg, gångväg från hållplats till destinationen och sedan tillbaka hem igen. Om någon av dessa ”delsträckor” inte är trygg kommer resan med största sannolikhet inte bli av.

Enligt UN-Habitat står världens städer inför en fördubbling av antalet invånare de närmaste 50 åren, vilket även kommer att påverka svenska städer. I och med den utvecklingen kommer även frågor kring trygghet att aktualiseras än mer. Genom att anlägga en ”hela resans approach” menar Stiftelsen Tryggare Sverige att trygghetsfrågorna kan bli en naturlig del av arbetet med att skapa trygga städer. Inte minst är detta viktigt utifrån ett barnperspektiv.