Ta hotbrotten på allvar

Under den senaste tiden har det förts en debatt i media om näthatet där både kända och okända personer får utstå grova påhopp på bloggar och hemsidor eller andra så kallade sociala medier.

För att motverka näthatet har regeringen givit Ungdomsstyrelsen fyra miljoner kronor. Det handlar alltså om traditionell politik där en "satsning" på fyra miljoner förväntas lösa detta problem.

Samtidigt har allt fler börjat förstå att det är samma problematik också utanför nätet; att alltså en massa människor hotas på olika sätt och att dessa brott också måste bekämpas.

Lågprioriterade brott
Dessa brott är ofta lågprioriterade av polis och åklagare och betraktas som svårutredda, men ofta finns det konkreta uppgifter som kan ledat till att brottet klaras upp och nya brott förhindras.

Ett krav som Stiftelsen Tryggare Sverige driver sedan flera år är därför att polisen måste ta hotbrotten på mycket större allvar än vad som görs för närvarande. Detta för att dessa brott är mycket mer otäcka än många andra brott, men framför allt eftersom de går att förebygga och förhindra.

Gör hot- och riskbedömningar
Ett sätt att ta hotbrotten på större allvar är att säkerställa att polisen genomför strukturerade hot- och riskbedömningar vid anmälningar om hotbrott i syfte att ställa rätt "diagnos" innan man vidtar åtgärder.

Men, och detta är det besvärliga i kråksången, i dagsläget finns endast särskilda hot- och riskbedömningsinstrument för vissa "prioriterade" brottstyper, t.ex. mäns våld mot kvinnor. Det är bra och viktigt, men det finns även ett behov av instrument för alla andra typer av hotbrott, t.ex. utpressning mot företagare, utpressning/bötning av skolelever etc.

För att komma till rätta med hotbrotten krävs liksom inom medicinen olika typer av specialister hos polisen/rättssamhället som kan jobba med dessa olika typer av hotbrott eftersom de i själva verket är mycket olika.

Det är dags att polisens brottsförebyggande arbete koncentreras till att omfatta alla hotbrott.