Lär av New York för minska brottsligheten

Under rubriken "Lär av New York" kan man i dag på Dagens Nyheters ledare läsa om de framgångar som rönts när det gäller brottsbekämpningen i New York och andra amerikanska städer under de senaste 20 åren. Medan den anmälda brottsligheten har ökat i vårt land märks en tydlig minskning i USA. Budskapet till Malmö och andra svenska städet är tydligt; det går om man vill!

Det senaste året har vi på den oberoende stiftelsen Tryggare Sverige i olika sammanhang fört fram erfarenheterna från trygghetsarbetet i USA. Vi har arrangerat studiebesök i New York för politiker, säkerhetschefer, poliser och brottsförebyggare. Vi har skrivit debattartiklar och ordnat föreläsningar och debattkvällar. Det är därför med stor tillfredställelse vi nu noterar att erfarenheterna från New York lyfts fram i anslutning till den allvarliga situation som råder i Malmö. Även om det finns stora skillnader mellan den situation som råder i t.ex. Malmö jämfört med New York för 20 år sedan finns självklart erfarenheter att hämta.

Nedan har vi försökt att sammanfatta erfarenheterna från trygghetsarbetet i New York . Se t.ex. rapportage från höstens studieresa till NY:

http://svt.se/2.33538/1.2557249/stockholm_lar_av_new_yorks_brottsbekampning?

http://svt.se/2.22620/1.2560747/

Ett arbete för ökad trygghet för alla
I USA har den anmälda våldsbrottsligheten minskat kraftigt under de gånga 20 åren, medan den motsatta utvecklingen har skett i vårt land. Trots detta har det i Sverige aldrig förts några djupare analyser av varför den anmälda brottsligheten minskat med över 80 procent i New York och andra Amerikanska storstäder. Svenska kriminologer har i svepande ordalag förklarat nedgången med den så kallade nolltoleransen som innebär att polisen ingriper mot små brott för att förhindra stora och nolltolerans, menar man, är dåligt då det leder till ett kontrollsamhälle. Men är det så enkelt som att polisen började ingripa mot alla brott och ordningsstörningar? Och har inte även den svenska polisen en skyldighet att ingripa vid denna typ av händelser?

Med borgmästare Rudy Giuliani i spetsen och under ledning av polischefen Bill Brattons tillsattes många nya poliser vilket delvis har varit en bidragande orsak till att brottsligheten i New York inte har varit så låg sedan 1960-talet. Med det är långt ifrån hela sanningen för nedgången fortsätter trots att antalet poliser har minskat. Bratton själv menar att det handlar mer om ledarskap än om antalet poliser.

Förklaringarna till den exceptionella minskningen av brottsligheten är fler än så. En populär förklaringsmodell handlar om att fängelsepopulationen i USA aldrig har varit större. Detta skulle alltså innebära att återfallsförbrytare inte får tillfälle att begå upprepade brott. Men samtidigt visar statistik att några av de delstater där fängelsepopulationen är lägre än genomsnittet i USA, har haft den största minskningen i antalet anmälda brott och samtidigt finns många länder med betydligt lägre fängelsepopulation där brottsligheten är mindre än i USA. Det gäller till exempel USA:s grannland Kanada.

En annan förklaringsmodell handlar om hur brottsligheten minskade till följd av att crack blev mindre populärt i början av 1990-talet. Och det stämmer för mord och vissa andra grova brott medan andra brott inte påverkades. Narkotikaanvändningen i övrigt är dessutom ett mycket påtagligt problemen i USA just nu.

Samtidigt som polisen i Brattons New York började förbättra sitt arbete, bland annat genom en tydlig ledning och styrning samt uppföljning av fattade beslut, klev andra aktörer fram. Det handlar främst om fastighetsägare som var trötta på att den negativa spiral med omfattande brottslighet, påtaglig otrygghet och minskade fastighetsvärden. Man började gå samman i så kallade BID:S (Business Improvement Districts) där fastighetsägare, handlare, ideella med flera aktörer började samverka i syfte att ta ansvar för sitt närområde. Ett av de första var 34th Street Partnership som bildades redan 1988. Den omkringliggande miljön var då mycket otrygg och många människor vågade inte besöka stadsbiblioteket, som ligger i området. Sedan dess har en mängd åtgärder vidtagits som ökat tryggheten. En positiv sidoeffekt är att vakanser i hyresbeståndet försvunnit och fastighetsvärden ökat. I 34th Street Partnership’s förvaltning ingår också Bryant Park. För 15-20 år sedan var Bryant Park en otrygg och mörk plats med narkotikaförsäljning och omfattande våldsbrottslighet. I dag är parken en grön, attraktiv och trygg plats med många besökare. De åtgärder som vidtagits för att öka tryggheten har bland annat handlat om förbättrad belysning och översyn av buskage etc., men framför allt om att skapa en levande och attraktiv miljö.

Andra mer spekulativa förklaringar till den remarkabla minskningen av anmälda brott handlar om att legaliseringen av abort på 1970-talet medfört att det har fötts färre oönskade barn av ensamstående mammor. Det finns också de som menar att valet av Barack Obama som president i USA skapade hopp för unga svarta vilket fick dem att lämna sin kriminella karriär. Det motsägs av att den största minskningen av brottsligheten inträffade före Obamas tillträde som president.

Under vårt studiebesök i New York i höstas besökte vi ett av New Yorks 76 precincts (distrikt/”närpolisområden”), the 20th Precinct, som ligger på Upper West side mellan 59:e gatan i söder och 86:e gatan i norr. Den västra gränsen utgörs av Hudson River och den östra av Central Park. Det bor cirka 150 000 invånare i distriktet. Vi besöker även polishuvudkvarteret på One Police Plaza där vi träffar den biträdande polischefen i New York för att försöka få svar på varför man varit så framgångsrika i arbetet med att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Enligt Sergeant Holliday, som är vår värd på the 20th Precinct, har polisarbetet blivit mycket mer effektivt under de 26 år som han jobbat i NYPD. Bilden bekräftas av First Deputy Commissioner Rafael Pineiro, som är den näst högste polischefen i New York. Polischef Pineiro menar att man med hjälp av CompStat-systemet, som bl.a. i detalj redovisar för polisledningen var, vilka och hur många brott som begås i stadens precincts, har lyckats ersatt ett händelsestyrt arbete med ett mer proaktivt och förebyggande arbete.

Varken Sergeant Holliday, Commissioner Rafael Pineiro eller någon annan av de enskilda poliser eller polischefer vi träffar talar alltså om antalet poliser. Istället lyfter man fram hur polisen började ta hjälp av den nya datatekniken för att följa upp brottsstatistik. Utifrån statistiken över var, när, hur och varför brott sker började politiker och polischefer ställa krav på snabba och precisa ingripanden även mot s.k. vardagsbrottslighet (”quality of life criminality”). Detta möjliggör snabba och välriktade åtgärder från polisens sida till skillnad mot tidigare då man i princip bara patrullerade runt utan att bry sig så mycket om hur det egentligen såg ut med brottsligheten, inte ens i det egna närpolisområdet. Polischefen Pineiro är också tydlig då han säger att om man inte tar itu med de små sakerna så går det inte att jobba med de stora.

Ett återkommande begrepp som många använder sig av i sina försök att förklara den minskade brottsligheten och ökade tryggheten är ”accountability” (ansvarsutkrävande). En stor del av framgångsarbetet inom NYPD handlar om ansvarskrävande och ansvarstagande där det införts ett nytt ledningssystem som möjliggör bättre uppföljning av fattade beslut, eller som First Deputy Commissioner Pineiro säger: går det inte att mäta så går det inte att jobba med.

Erfarenheterna från New York visar att det inte krävs något hokus pokus för att förändra den negativa utvecklingen i Sverige. Det handlar om ett långsiktigt förtroendeskapande arbete som utöver att genomföra kartläggningar av problembilder, bland annat innehåller strukturerad samverkan mellan olika aktörer i lokalsamhället samt, framför allt, uppföljningar av fattade beslut och genomförda åtgärder. För att uppnå en verklig förändring måste också chefer på olika nivåer ta sitt ansvar och kräva förändringar, göra uppföljningar, rätta till, belöna goda prestationer och tillrättavisa de som inte vill jobba enligt de nya pri­or­i­teringarna.

Behov av en lokalt förankrad polis
En absolut förutsättning för att komma vidare inom området är emellertid att säkerställa en lokalt förankrad polis. För snart 50 år sedan förstatligades polisen vilket innebär att kommunerna sedan dess saknat den kanske viktigaste komponenten för att kunna skapa trygghet i lokalsamhället, nämligen en aktiv lokal polis. Formerna för hur en sådan lokal polis ska organiseras måste naturligtvis diskuteras närmare, men det är den lokala polisen som måste vara basen för kommunernas brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Det är i dags­läget en omöjlighet för kommunstyrelserna att ta ansvar för trygghet och säkerhet i sin kommun eftersom man i praktiken inte har någon möjlighet att påverka polisens verksamhet i kommunen. 

Samtidigt vet vi att brottsligheten i New York fortfarande är hög. Kanske amerikanarna kan lära sig något om vårt välfärdsystem för att få ner brottsligheten ytterligare?