Gated Communities, exkluderande design och trygghet

Många bygg- och bostadsföretag ser en ökad efterfrågan på så kallade Gated Communities eller grindsamhällen, alltså bostadsområden som är avgränsade och stängda för allmänheten. Samtidigt rapporterar media om allt fler exempel på exkluderande design, där fastighetsägare och näringsidkare gör förändringar i den fysiska miljön för att förhindra brott och ordningsstörningar. Denna utveckling står för att många människor idag känner sig otrygga. Frågan är emellertid om mer lås, fler larm och högre murar rätt väg att gå? Finns det andra och kanske bättre sätt att tillgodose detta behov?

Under de senaste åren har en grövre och mer organiserad brottslighet fått fäste i Sverige. Som en konsekvens ökar brott som narkotikahandel, utpressning och människohandel. Detsamma gäller övergrepp i rättssak, olaga hot och bedrägerier. Till det kommer gängkriminalitet, social oro och upplopp i vissa förortsområden. Parallellt med detta rapporterar alltså allt fler bygg- och bostadsföretag om en ökad efterfrågan på så kallade Gated Communities och så kallad exkluderande design ökar i omfattning.

Med detta sagt är människors behov av trygghet förståeligt. Frågan är om mer lås, fler kameror och högre murar rätt väg att gå? Finns det andra och kanske bättre sätt att tillgodose detta behov?

I 5 000 år var trygghetsfrågorna en naturlig del av stadsbyggandet runt om i världen. Städerna bestod bland annat av en kombination av olika funktioner – arbetsplatser, bostäder och affärer – med en utgångspunkt att bygga småskaligt.

Under 1960-talet och framåt förändrades sättet att planera och bygga städer. Istället för en mix av funktioner byggdes ABC-städer där invånarna arbetade i ett område, bodde i ett annat och handlade i ett tredje. Och istället för småskaligt byggdes storskaligt. En konsekvens av detta är att brottsligheten och otryggheten till viss del har byggts in i våra bostadsområden.

Att bygga städer och bostadsområden för en viss typ av människor samtidigt som man stänger ute det som är avvikande och annorlunda riskerar att leda till minskad tolerans och öppenhet. De boende upplever dessutom – paradoxalt nog – ännu större otrygghet när de måste lämna sitt inhägnade område.

Denna typ av områden är alltså ingen framkomlig väg för att skapa ett tryggare Sverige. En av de viktigaste åtgärderna för att minska brottsligheten och öka tryggheten handlar snarare om den rumsliga utformningen av städer, bostadsområden och byggnader.

För att bygga trygga bostadsområden finns det några områden som är extra viktiga att beakta. Det handlar bland annat om:

• Människor
  Det som framför allt har visat sig skapa trygghet är närvaron av andra människor. Det är därför viktigt att skapa offentliga miljöer där människor vill vistas. Det är också viktigt att eftersträva en mix av människor eftersom det erfarenhetsmässigt blir otryggt om en grupp tillåts dominera det offentliga rummet, det gäller framför allt om det handlar om unga män.
• Mix av funktioner
  Det är också viktigt att eftersträva en mix av funktioner, det vill säga en blandning av bostäder, kontor och arbetsplatser samt både hyresrätter och bostadsrätter etc.
• Förvaltning
  Ett annat område handlar om att snabbt sanera klotter och laga trasiga fönster etc. eftersom att det annars riskerar att leda till mer klotter och fler trasiga fönster.
• Skalskydd
  Säkerställ att inbrottsskyddet har hög kvalitet, samtidigt ska skalskydd finnas men inte synas. Annars finns risken att skalskyddet snarare ökar otryggheten.

Det går alltså att bygga trygga bostadsområden utan att avgränsa, inhägna och låsa in. Lösningen handlar om att använda den kunskap som funnits i 5 000 år.