Gå direkt till innehåll
Varför älskar media bilden av kvinnorna i den kurdiska gerillan?

Pressmeddelande -

Varför älskar media bilden av kvinnorna i den kurdiska gerillan?

Onsdag 13 april, 19:00
Presentation: Kurdernas kamp för frihet och estetiseringen av kvinnliga gerilla-soldater av curatorn Övül Ö. Durmusoğlu

2014 blev kurdernas kamp mot IS i den autonoma regionen i Rojava en världsnyhet. Den internationella pressen fylldes av reportage om den kurdiska militären – peshmerga, knutna till det politiska partiet Democratic Union Party (PYD). Särskild uppmärksamhet ägnades åt YPJ och de kvinnliga gerilla-soldaterna som stod i skottlinjen för en kamp mot nationalstatens patriarkala strukturer – för direktdemokrati, jämställdhet med hållbar ekologi.

Medan burkaklädda kvinnor ofta porträtterats som förtryckta och svaga i den västerländska pressen, placerades peshmerga-rörelsens kvinnliga soldater in i en berättelse om frigörelse, feminism och modernitet. Modevärlden var inte sen med att plocka den ikoniska bilden av kvinnliga krigare. Franska Elle publicerade retuscherade bilder av gerilla-rörelsens kvinnor och H&M lanserade en peshmerga-inspirerad sommarkollektion med gröna overaller.

I presentationen spårar curatorn Övül Ö. Durmusoğlu en kurdisk kvinnokamp som pågått i decennier, men som först nu blivit en het potatis i västerländsk media. Durmusoğlu tar avstamp i journalisten Tom Wolfes begrepp "radical chic", som användes för att beskriva varför en kändiselit i New York valde att arrangera insamlingsfester till stöd för Svarta pantrarna på 1970-talet. När personer med kulturellt och ekonomiskt kapital ställer sig bakom ”rätt sorts kamp” kan det förstås bidra till kampen sprids och får fäste. Ur ett annat perspektiv kan den solidariska gesten betraktas som en individualistisk strävan efter social status, att visa sig medveten och ”chict radikal”. Durmusoğlu ställer sig frågan om den koloniala fetischeringen av den kvinnliga gerilla-soldaten riskerar att reducera kampen till en fråga om smak. Vad många tycks glömma bort – eller inte veta om – är att striden för ett självständigt Rojava inte bara är en kamp mot IS, utan ett långtgående förändringsarbete med nya kvinnoakademier, jämställdhetslagar och ett demokratisk organiserande bortom nationalstaten. På så vis utgör inte Rojava bara ett alternativ till diktatoriska regimer i Mellanöstern, utan också ett potentiellt hot med senkapitalistiska samhällen i väst.

Övul Ö. Durmusoğlu är curator och skribent. Hon driver YAMA screen i Istanbul och arbetar just nu som curator för Gülsün Karamustafas soloutställning på Hamburger Bahnhof i Berlin 2016. Hon leder också 'Solar Fantastic’, ett research- och publikationsprojekt mellan Mexico och Turkiet. Durmusoğlu har nyligen curerat 'Future Queer' i Istanbul, som en del av organisationen Kaos GLs 20-års jubileum. Hon har tidigare varit curator för festival Sofia Contemporary 2013, betitlad 'Near, Closer, Together: Exercises for a Common Ground' och har som Goethe Institute stipendiat organiserat olika programpunkter och events genom Maybe Education and Public Programs för dOCUMENTA (13). Hon skriver för olika tidskrifter och publikationer. Durmusoğlu är baserad i Berlin och Istanbul.

Som en del av Eros-effekten: Konst, solidaritetsrörelser och kampen för social rättvisa.

Presskontakt:
Asrin Haidari
Kommunikatör
asrin@tenstakonsthall.se
070-454 7898

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Cecilia Widenheim

Presskontakt Chef 070 10 94 440

Välkommen till Tensta konsthall!

Tensta konsthalls ambition är att vara en institution med en given plats i lokalsamhället. Samtidigt vill Tensta Konsthall vara en institution med ett konstprogram på internationell toppnivå, en självklar destination för konstpubliken. Här ligger konsthallens särskilda fokus å ena sidan på samarbeten av skilda slag och å andra sidan på intensifierad och nytänkande konstförmedling.

Konstförmedling har generellt sett, även internationellt, hamnat lite i bakvattnet och det är viktigt att den ges möjlighet till utveckling i samma utsträckning som konsten. En central aspekt i konsthallens förmedlingsarbete är att det utgår från samtidskonsten, och att det utvecklas med bibehållen respekt och integritet för såväl konsten som publiken. Det innebär t ex att varje förmedlingsdel måste skräddarsys i förhållande till konsten och till de individer och grupper som man vill ha ett utbyte med, vilket kräver mycket tid och energi.

Tensta konsthall

Taxingegränd 10
163 64 Spånga