Pressmeddelande -
Konstnären Katarina Pirak Sikku leder besök i vattenkraftens spår
Vart tar kunskap och minnen vägen när landskapet underordnas samhällsekonomiska intressen? 20 – 21 maj åker Tensta konsthall, på initiativ av konstnären Katarina Pirak Sikku till Messaure, Njuoravuolle och Jokkmokk, för att uppleva och diskutera områden som drastiskt förändrades i samband med Vattenfalls kraftbygge på 1960-talet. Går det att hela de sår som uppstått och går det att föreställa sig en annan framtid för platsen?
Konstnären Katarina Pirak Sikku har genomgående i sitt konstnärskap intresserat sig för hur minnen påverkar individer, grupper och samhället i stort med särskilt fokus på den samiska historien som också är hennes egen. Hennes forskning har till exempel tagit henne till arkivet för Rasbiologiska institutet och hon har även tittat på hur samers livsmiljöer förändrats och manipulerats i jakten på omsättningsbara resurser och fyndigheter. I samband med Tensta konsthalls pågående utställning Hurting and Healing: Tänk dig ett annat kulturarv, där hon är en av de utställande konstnärerna, kom Pirak Sikku med idén att göra ett besök med öppen inbjudan till områdena kring Lule älv.
–Jag har besökt Messaure många gånger och reflekterat över det stilla vattnet som nu ligger över den forna byn Njouravoulle. Jag minns en av dem som bodde där. Han brukade ta sin båt och åka ut och ställa sig ovanpå sitt gamla hus. Han var den siste som minns byn och för några veckor såg jag hans dödsruna i tidningen, säger Katarina Pirak Sikku.
I samband med besöket görs även en avstickare till det numera kända Gállok, ett område med en järnmalmsfyndighet där det pågår en konflikt mellan å ena sidan exploatörer och förespråkare av utvinning och samiska och miljömässiga intressen å den andra.
¬–Med vår utställning som utgångspunkt har vi försökt att anlägga en annan blick på kulturarv, i Sverige såväl som på andra platser på jorden. Med konstens perspektiv kommer vi åt berättelser som pekar på möjliga vägar framåt, men också hjälper oss att förstå de ekonomiska och nykoloniala mekanismer som fortfarande delvis styr synen på kulturarv, säger Cecilia Widenheim, chef för Tensta konsthall.
Besöket äger rum 20 – 21 maj och inkluderar möten med lokala och tillresta samtalspartner i Messaure, Njouravoulle, Jokkmokk och Gallók. Evenemanget arrangeras av Tensta konsthall som står för innehåll och vissa lokala transporter och mindre måltider, men själva resan ombesörjs av var och en i publiken på egen hand.
”En annan blick på …” är en serie besök till platser och sammanhang med ett kolonialt förflutet tillsammans med konstnärer, forskare och andra specialister. Serien är ett samarbete mellan Tensta konsthall och accelerator / Stockholms universitet.
Om Hurting and Healing
Vårens utställning på Tensta konsthall vill ställa frågan: Hur kan samhällen och organisationer som formats av europeiska kunskapssystem avkolonisera förståelsen av kulturarv? I det här projektet har Charles Esche, chef på Van Abbemuseum, tillsammans med Tensta konsthall genom 13 konstnärers verk, måleri, installation, film och textil, tittat närmare på hur den etablerade västerländska uppfattningen av kulturarv kan utmanas och omdefinieras i dialog med en rad konstnärer, forskare och gästcuratorer. Läs mer om Hurting and Healing.
Om Katarina Pirak Sikku
Konstnär baserad i Jokkmokk som i sin praktik följt i spåren efter det omfattande rasbiologiska projektet som tog sin början på 1920-talet lett av Herman Lundborg och hans institut. Ett kolonialt projekt som var starkt förbundet med Sveriges framväxt som modern industrination, då gruvexploatering och vattenkraft stod i fokus för den stora omvandlingen – på bekostnad av samers livsrum och traditioner. Genom återbesök, fotografier, interventioner och textilt hantverk, har Katarina Pirak Sikku sökt skapa ett rum för upprättelse, historieskrivning och ett sinnligt begrepp för den samiska erfarenheten, dess existensberättigande och inre konflikter.
Om Messaure
Ett område utanför Jokkmokk med en tidigare bosättning för arbetare som anlade Messare Vattenkraftverk på 1960-talet i anslutning till Lule älv. Dammen lade byn Njouravoulle under vatten och de boende fick alla evakueras.
