Gå direkt till innehåll
HUR SKA DET GÅ FÖR SAMTIDSKONSTEN? DEBATT OM KONSTENS FINANSERINGSFORMER I SVERIGE IDAG OCH OM 10 ÅR

Pressmeddelande -

HUR SKA DET GÅ FÖR SAMTIDSKONSTEN? DEBATT OM KONSTENS FINANSERINGSFORMER I SVERIGE IDAG OCH OM 10 ÅR

HUR SKA DET GÅ FÖR SAMTIDSKONSTEN?

DEBATT OM KONSTENS FINANSERINGSFORMER I SVERIGE IDAG OCH OM 10 ÅR

Torsdag 23.2 kl 18:30-21:00 på Tensta konsthall

Under de senaste årtiondena har såväl konstens offentliga som privata infrastruktur genomgått förändringar som har haft inverkan på hur konst produceras, presenteras och betraktas. Internationellt har företagsliknande ateljéer kopplade till enskilda konstnärer med mer än hundra anställda blivit allt vanligare. Konstnärer förväntas vara entreprenörer inom “de kreativa industrierna”, men också forskare inom den växande “praktikbaserade” forskningen. Offentliga konstinstitutioner avkrävs egenintäkter och höga publiksiffror och konsten uppfattas alltmer som underhållning. På många håll, t ex i kommuner, ser man hur det offentliga stödet å ena sidan har har minskat och å andra sidan blivit mer styrt än för bara tio år sedan.

Samtidigt har konsten kommersialiserats: den är idag ett investerings- och spekulationsobjekt vilket bl a visas av att auktionsförsäljningen har ökat åtta gånger mellan 1998 och 2008. Trots hårt motstånd från många gallerier har avståndet mellan dem och auktionshusen minskat och konstförsäljning ökar på arenor som mässor och internet, där i synnerhet internet har potential att minska traditionell “gatekeeping” i såväl den kommersiella som icke-kommersiella sfären. Till allt detta hör även att konsten har blivit en del av det slags kändiskultur som mode- och musikvärlden representerar. Hur ska det gå för samtidskonsten i den här situationen? Vilken typ av konst och konstnär priviligieras och vilken sort får stryka på foten?

Sex representanter för offentliga och privata aktörer i Sverige har bjudits in för att hålla ett kortare anförande, tio minuter, om hur deras nuvarande riktlinjer och arbetssätt ser ut och fungerar och vilka konsekvenser det har för konstens aktörer och dess produktionsvillkor. Vad har de för förhoppningar? Vad ser de för risker med sina egna instansers arbete? Hur ser det ut om tio år?

Inbjudna deltagare:

-     Cilene Andréhn, gallerist Andréhn-Schiptjenko

-     Ann Larsson, kanslichef Konstnärsnämnden

-     Ingrid Lomfors, kanslichef Kulturbryggan

-     Michael Storåkers, VD Bukowskis

-     Ellen Wettmark, internationell koordinator Kulturrådet

-     Måns Wrange, konstnär och rektor Kungliga Konsthögskolan

 Moderatorer: Kim Einarsson och Maria Lind

Debatten är ett samarbete mellan Tensta konsthall och Konsthall C, och är en del av Abstract Possible: The Stockholm Synergies, Tensta konsthall 12.1-22.4 2012.

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

Wasim Harwill

Presskontakt Kommunikatör & grafisk formgivare 070 747 54 04

Relaterat innehåll

Välkommen till Tensta konsthall!

Tensta konsthalls ambition är att vara en institution med en given plats i lokalsamhället. Samtidigt vill Tensta Konsthall vara en institution med ett konstprogram på internationell toppnivå, en självklar destination för konstpubliken. Här ligger konsthallens särskilda fokus å ena sidan på samarbeten av skilda slag och å andra sidan på intensifierad och nytänkande konstförmedling.

Konstförmedling har generellt sett, även internationellt, hamnat lite i bakvattnet och det är viktigt att den ges möjlighet till utveckling i samma utsträckning som konsten. En central aspekt i konsthallens förmedlingsarbete är att det utgår från samtidskonsten, och att det utvecklas med bibehållen respekt och integritet för såväl konsten som publiken. Det innebär t ex att varje förmedlingsdel måste skräddarsys i förhållande till konsten och till de individer och grupper som man vill ha ett utbyte med, vilket kräver mycket tid och energi.

Tensta konsthall

Taxingegränd 10
163 64 Spånga