23 miljoner kronor till smart elnät på Gotland

Modernisering av ett befintligt distributionsnät till ett smart elnät, som dessutom kan hantera stora mängder el från vindkraft, det är målet för projektet Smart Grid Gotland som nu får stöd med 23 miljoner kronor från Energimyndigheten.

Smarta nät är ett hett forskningsområde internationellt, och flera demonstrationsprojekt ligger i startgroparna världen runt. Projektet Smart Grid Gotland kompletterar Energimyndighetens övriga satsningar på smarta nät och har ett fokus på uppgradering av befintliga nät, hantering av stora mängder vindkraft, och hur konsumenterna kan anpassa elanvändningen till utbudet av billig el när det blåser mycket.

– Det är angeläget att Sverige är aktivt på området, vi har goda förutsättningar att ligga i framkant, med skickliga forskare och industriella aktörer. Demonstrationsprojekt som Smart Grid Gotland kan driva utvecklingen vilket vi hoppas ger resultat i form av innovationer, näringslivsutveckling och arbetstillfällen samtidigt som det ger förutsättningar för ökad hållbarhet i energisystemet, säger Birgitta Palmberger, avdelningschef på Energimyndigheten.

I ett traditionellt elnät anpassas elproduktionen efter efterfrågan, så att det hela tiden råder balans mellan hur mycket el som produceras och hur mycket som används. Men vindkraft producerar el när det blåser, vilket inte alltid sammanfaller med de tillfällen då elen bäst behövs. En lösning är att istället anpassa användningen av el efter produktionen. För konsumenten ska resultatet leda till färre avbrott och ökad kontroll över sina elkostnader.

- För berörda elkunder på Gotland betyder projektet bättre elkvalitet och en möjlighet att sänka sina elkostnader genom att anpassa sin elanvändning efter tillgång på billig el, från till exempel vindkraft, säger projektledaren på Vattenfall Håkan Gustafsson.

Men ett smart elnät innebär fler åtgärder än att konsumenter kan välja tvättid efter vädret. Bland annat ska man på Gotland använda sig av ett batterilager. 

- Energilagret ska lagra el då tillgången på vindkraft är stor. Den lagrade elen används sedan för att parera toppar och dalar i efterfrågan och för att säkerställa god elkvalitet hos konsumenten, säger Hans Gleimar på ABB.

Att införa ett smart elnät innebär att man tar ett helhetsgrepp på elsystemet, från det fysiska kraftnätet till elmarknaden; från producent till konsument.

Energimyndigheten stödjer sedan tidigare forskningsprogrammet SweGRIDS, som kommer kunna utnyttja forskningsplattformen på Gotland till sin forskning. Myndigheten var även aktiv i bildandet av den svenska noden för InnoEnergy, som är ett EU-samarbete inom European Institute of Technology och som ska driva innovationer på elområdet.

Energimyndigheten har tidigare finansierat en förstudie för projektet Smart Grid Gotland. Förstudien färdigställdes under 2011 och utmynnade bland annat i den projektplan som den nya fasen av projektet ska genomföra.

Sara Bargi 016-544 21 70
Sten Åfeldt 016-544 21 11
Håkan Gustavsson, Vattenfall 08-739 75 15