Arbetsmiljön i fokus när SSG Säkerhetskonferens firade tio år

Närmare 180 säkerhets- och arbetsmiljöansvariga från den svenska industrin var med och firade den tionde upplagan av SSG Säkerhetskonferens på Scandic Infra City norr om Stockholm. Årets tema var ”Våga prioritera arbetsmiljön” och under moderatorn Katarina Hultings ledning belystes betydelsen av ett gott ledarskap och vikten av systematik i arbetsmiljöarbetet för en trygg arbetsmiljö.

Den 24-25 mars arrangerades SSG Säkerhetskonferens, som är ett årligt återkommande forum för säkerhet och arbetsmiljö i Sverige, för tionde gången på Scandic Infra City norr om Stockholm. Moderatorn Katarina Hultling, välkänd sport- och samhällsjournalist från i första hand SVT, inledde de två konferensdagarna med att förklara att hon verkligen i grunden gillade SSGs drivkrafter i form av samarbete över gränserna, att göra rätt från början och att skapa ordning och reda.

SSGs VD Jonas Berggren sammanfattade jubileet med orden:

– Vi startade trevande och hade vår första konferens i Knivsta norr om Stockholm. Intresset blev dock så stort att vi mycket snabbt växte ur lokalen där. Under de här tio åren har vi fått vara med om en hisnande resa. Idag talar alla om säkerhetskultur, samtidigt som mängder av metoder och verktyg för att mäta säkerhet och säkerhetskultur har tagits fram. Att arbeta med säkerhet och säkerhetskultur är numera lika självklart som att arbeta med miljö och kvalitet.

Lärdomar från idrotten Konferensens första talare var Torbjörn Nilsson, tidigare fotbollsspelare för bland annat IFK Göteborg, där han fortfarande är klubbens bäste målskytt genom tiderna. Torbjörn Nilsson var en nyckelspelare under IFK Göteborgs storhetstid under början av 80-talet. Efter den aktiva karriären blev han tränare och har under 20 år tränat både U21-landslaget i fotboll samt ett flertal andra klubbar på hög nivå i Sverige.

Det var ur denna rika erfarenhet han med Göteborgs-humor och ofta på ett självkritiskt sätt delade med sig av sina många införlivade kunskaper om att leda team i idrottsliga organisationer.

Han betonade vikten av feedback, information och medinflytande när du bygger fungerande team. Han klargjorde också att fotbollslag består av administratörer, kreatörer och producerare, där Glenn Strömberg var lite av varje och ”den bästa svenska spelare jag någonsin spelat med”.

Andra ”one-liners”, som resulterade i igenkännande skrattsalvor:

• ”De bästa drivkrafterna i livet är revansch, avundsjuka och taskig barndom.”
• ”Fyra orsaker när det går dåligt: Organisationsproblem, lathet, form och det faktum att motspelarna är bättre.”
• ”Om du vill nå resultat – kalla det inte för kritik, utan för korrigering.”

Ny säkerhetskultur i byggbranschen

Nästa talare Lars-Gunnar Larsson, arbetsmiljöchef på NCC Construction, har i arbetet med att i grunden förändra säkerhetskulturen inom byggindustrin haft stor nytta av sin långa arbetsmiljöerfarenhet även inom stålindustrin.

– När jag gick från stålindustrin till byggindustrin för nio år sedan var det som att trampa många år tillbaka i tiden. Den fasta industrin är långt framme när det gäller arbetet med systematik, stödsystem och säkerhetskultur. Inom byggindustrin har vi länge levt i en värld med många företag i företaget, där de enskilda arbetsplatserna varit mycket självständiga och decentraliserade. Nu håller allt detta på att förändras, förklarade han.

NCC arbetar särskilt mycket med säkerhetskultur, attityder och beteenden.

– Speciellt viktig för oss är säkerhetskulturen, som dels handlar om styrsystem och rutiner men också om hur man hanterar utrustningen på arbetsplatsen och hur medarbetarna interagerar med varandra, fortsätter Lars-Gunnar Larsson. Här genomför vi gemensamma aktiviteter över alla länder. Vi började med högriskområden, som arbeten på höjd, tunga kranlyft och trafikerad miljö. Nu på slutet har vi börjat att mer fokusera på de vanligaste skadorna, som snubbel-, halk-, knä- och ögonskador. Vi lägger ner mycket arbete på utbildning kring värdet av säkra rutiner och hur arbetsplatsolyckor ska förebyggas.

För att säkerhetsarbetet och säkerhetstänkandet ska cementeras i hela organisationen har det varit extra viktigt att få med ledningen. Här ligger NCC långt framme idag.

– Jag har först velat uppnå en beteendeförändring i chefsledet innan vi tog steget ut i produktionen, säger Lars-Gunnar Larsson.

Viktiga bidragande faktorer har förutom chefernas engagemang även varit ett fungerande bonussystem, som är baserat på olycksfallsfrekvens.

– Våren 2014 kunde styrelsen för första gången konstatera att nu har vi fokus på frågorna kopplat till säkerhetskultur i alla våra länder. Nu har vi slutligen chans att se effekterna från detta arbete på resultatet, säger Lars-Gunnar Larsson.

Fantastiska resultat

NCCs högt prioriterade systematiska säkerhetsarbete för att eliminera antalet olyckor har gett fantastiska resultat.

– Under 2,5 år har vi inom hela koncernen minskat arbetsplatsolyckorna med 45 procent, sade Lars-Gunnar Larsson.

NCC har en nollvision när det gäller arbetsplatsolyckor och nolltolerans mot att inte följa säkerhetsreglerna.

– Varje olycka är en för mycket. År 2011 hade vi 15 i olycksfallsfrekvens. Vi ska ned i sju under 2015 och 5 2016 och dit når vi om alla 18 000 medarbetare fortsätter att ta viktiga steg framåt i det vardagliga säkerhetsarbetet, sade Lars-Gunnar Larsson.

Nu har NCC tillsammans med Sveriges Byggindustrier tagit initiativ till ett branschgemensamt säkerhetsarbete i Sverige. En särskild samarbetsgrupp med arbetsmiljöchefer för de större företagen inom byggindustrin har bildats och Lars-Gunnar Larsson är här den sammanhållande kraften.

Varje år, i början på september, genomför NCC dessutom Awareness Day inom hela koncernen.

– Alla anställda inklusive ledningen, kunder och underentreprenörer är med. På samma dag och tid stannar allt arbete upp för gemensamma samtal och diskussioner kring arbetsmiljön och säkerheten på alla NCC:s arbetsplatser i samtliga länder, sade Lars-Gunnar Larsson.

Stor uppmärksamhet inom byggbranschen har också NCCs ”Tysta boken” fått. Det är en blädderbok för utländsk personal med bara bilder utan text, som visar på bra och dåliga exempel när det gäller säkerhet.

Sex olika workshops

På eftermiddagen den första dagen kunde deltagarna därefter välja att delta i tre av sex olika workshops ledda av AFA Försäkring, FTF Arbetsmiljö, Prevent, SIS och TYA. FTF Arbetsmiljös två workshops handlade om Psykosocial arbetsmiljö - vad är stress och hur hanterar vi det? – och Systematiskt arbetsmiljöarbete med värdefulla tips för ett framgångsrikt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).

Prevent redogjorde för en undersökning om säkerhet inom bygg-, trä- och möbelindustrin och det nyutvecklade verktyget Säkerhetsvisaren.

Prevents undersökning bland 4000 individer visade bland annat att var femte person har känt oro för att gå till jobbet på grund av risker i arbetet, att en majoritet har arbetat utan skyddsutrustning trots att det behövdes och att en fjärdedel inte visste vem som var skyddsombud på arbetsplatsen. Dessutom svarade 40 procent att det skett en olycka på arbetsplatsen som medfört personskada.

SIS redogjorde bland annat för det nya ledningssystemet för arbetsmiljö ISO 45001 (tidigare OHSAS 18001). ISO 45001, kommer att göra det enklare att samordna, jämföra och följa olika ledningssystem.

TYA fokuserade bland annat på flera säkerhetssanningar:

• Fokusera på de som kanske är tveksamma till säkerhetsarbete men ändå vill, hellre än på de som gör motstånd.
• Aggressiva tillsägelser och hot påverkar i fel riktning; de leder till flykt, aggressivitet, apati och motstånd. Uppmuntra i stället säkra beteenden!
• Tips att tänka på när man ger feedback: Man ska vara 100 procent sann, vara konstruktiv och beskriva konkreta beteenden, det ska ges så snart som möjligt efter beteendet och ange konsekvenser vad det kritiserade beteendet leder till.

AFA Försäkring fokuserade i sin workshop på hur deltagarna skulle kunna få ut mer av IA-systemet, som är ett incidentrapporteringssystem som används inom industrin.

Praktisk stress- och krishantering

Första dagens konferens avslutades sedan med en djup insikt i praktisk stress- och krishantering, ledd av den internationella säkerhets- och krishanteringsexperten Peter Jonsson. Han menade att det är viktigt att skilja på krishantering och psykiskt omhändertagande.

– Kriser är något vi måste leva med. En krissituation uppstår när en yttre händelse inträffar, som är av en sådan art att vi upplever att våra liv, vår trygghet, vår sociala identitet och våra livsmål är allvarligt hotade. Krisen innebär en situation där tidigare erfarenheter och reaktioner inte är tillräckliga för att vi ska klara av situationen., sade Peter Jonsson

Det är när man saknar erfarenhet av händelsen som man behöver krisbehandlas. För att förstå kris måste man förstå stress. Viss stress - euforisk stress - är positiv, medan distress är negativ.

– Klarar vi inte av distress leder det till utbrändhet som leder till ackumulerad stress, som utan behandling lätt blir traumatisk stress, vilken i sin tur kan leda till att posttraumatisk stress utvecklas. Krishantering handlar därför om att förebygga stress, sade Peter Jonsson

Underverk med de drabbade

Krisinterventioner fungerar som första hjälpen vid kriser, som att lägga ett förband på ett sår.

– Det är en hjälp som är designad för att hjälpa till med återhämtningen av den emotionella överbelastningen människan erfar samt att påbörja återupprättandet av balansen mellan känslor och tankar. Fokus är på den omedelbara krisen, inte på tidigare händelser, sade han och fortsatte:

– Ni får aldrig lova något som ni inte kan hålla i samband med en kris. Det är ett av de största fel man gör i kriser, att man lovar. Ni får inte tillskriva personer till känslor eller tillstånd. Säg aldrig att jag förstår hur du har det och tyck inte synd om dem. Förstår vi hur vi ska förhålla oss till kriser, så gör vi underverk med de som är drabbade.

En kris varar ofta ett år. Den är mest intensiv i början.

– Missar ni de första åtta timmarna kan ni lika bra vänta 24 timmar. Kroppen stänger av och man är inte mottaglig. Den drabbade öppnar sig först igen efter cirka 24 timmar. Och har ni missat de två första dygnen har ni missat möjligheten till krishantering på ett bra sätt, fortsatte Peter Jonsson.

En annan viktig kunskap är att enbart fokusera på den omedelbara krisen, inte på tidigare händelser, liksom att få ut information väldigt snabbt. Den mest exponerade gruppen tas om hand först innan den större samlingen sker.

Peter Jonsson arbetar mycket med Critics Incident Stress Management (CISM), som är ett integrerat system för att ta hand om situationer när de inträffar. Målet är att förbereda och utbilda för händelsen och att normalisera kraften, omfattningen, allvaret av händelsen och den traumatiska stressen.

Åtta viktiga regler

Det är också viktigt att skilja på kris och kris.

– En livskris är inte detsamma som en traumatisk kris. Det är en yttre händelse som påverkar våra liv, två distinkta skillnader. Livskris kan vara en kris som uppkommer vid en separation i ett äktenskap, vid olika övergångar i livet exempelvis när vi går från tonåring till vuxen eller när en person går från ett aktivt yrkesliv till pensionär eller när vi blir varslade och därefter får lämna arbetsplatsen. Och krishanteringsgrupper sysslar inte med livskriser, sade Peter Jonsson och avslutade med åtta regler vid krishantering.

– Kan man dem kan man generell krishantering.

1. Lugn motverkar oro.
2. Struktur motverkar kaos.
3. Tanke motverkar irrationella känslor.
4. Samtal om krisen motverkar spänning och frustration.
5. Information motverkar förlorad kontroll.
6. Acceptans motverkar tillbakadragenhet. Att man accepterar att folk faktisk mår dåligt, man ska inte vara rädda för att möta folk som är i sorg. Man behöver inte säga så mycket.
7. En person som är i kris ska tillbaka till arbetsplatsen omedelbart.
8. Handling motverkar hjälplöshet.

Människa, teknik och organisation

Urban Lyxzén, SAAB Group, talade sedan om människa, teknik och organisation (MTO) och vad detta begrepp står för idag. Framför allt handlar mycket idag om att vi skapar rätt säkerhetskultur.

– Det finns ett starkt samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och effektiviteten. God arbetsmiljö är en förutsättning för att få en effektiv produktion, förklarade Urban Lyxzén och avslutade med rådet:

– Snegla på andra och ta det bästa. Stjäl med stolthet och dela gärna med er.

Ledningen måste bestämma sig

Tor Lundqvist, fabriksdirektör BillerudKorsnäs Skärblacka berättade sedan om sina erfarenheter av att påverka människors attityder och beteenden på de två bruken i Skärblacka och Manchester.

– Allt handlar om struktur och organisation. Struktur i form av regler, rutiner, system och verktyg. Struktur ägs av ledningen och kan snabbt och enkelt förändras. Medan kulturen ägs av alla i företaget. Den ändras långsamt, och den kräver konsensus och acceptans, förklarade han.

Ledningen måste först bestämma sig ”på riktigt” för vad den vill uppnå och att den vill lyckas.

– En ledning som inte kommit till insikten om att det här är värt mycket för mitt företag, kommer inte att kunna driva frågan med kraft och trovärdighet. Kulturförändringar kräver beslutsamhet från ledningen. Ledningen fungerar som förebilder, som kan driva förändringar med uthållighet och vilja, sade han och delade sedan i punktform med sig av sina erfarenheter:

• Besluta dig för att lyckas.
• Bestäm utgångspunkten.
• Etablera grundregelverk.
• Sätt mål.
• Starta en massiv informationskampanj – och sluta aldrig.
• Inför rapporteringssystem för tillbud och riskobservationer.
• Träffa skadade på plats, med närmaste chef.
• Sätt fokus på ordning och reda.
• Eskalera regelverket.
• Öka och upprepa utbildningsinsatser.
• Dela med er av erfarenheter externt.
• Gör saker i rätt ordning
• Ge inte upp!

Framgångssaga i England

Ola Schultz-Eklund, idag vice VD på Holmen, var under 12 år chef för Iggesund Paperboard i Workington i England. När han tillträdde som chef i England hade bruket en lång historia med 30-35 olyckor per år. Då påbörjades ett intensivt arbete med att förbättra den lokala säkerhetskulturen. Resultatet: Sedan 2011 ligger bruket på en nivå nära noll.

– Målet måste vara noll. Vägen dit handlar om ett långsiktigt och målmedvetet arbete och en del tur. Men tur är vad vi förtjänar. För att citera Ingemar Stenmark - det konstiga är att ju mer jag tränar, desto mer tur får jag, förklarade Ola Schultz-Eklund.

Ett bra skydds- och säkerhetsarbete byggs av ledningens engagemang, systematik och analys.

– Säkerhetsarbetet ägs av fabriksledningen. En fråga alla bör ställa sig är varför det är viktigt med skydd och säkerhet och att ha noll olycksfall i fabriken. Svaret på den frågan kommer att avslöja hur långt arbetsplatsen har kommit i sitt säkerhetsarbete. Det är också avgörande för hur resultatet blir, sade Ola Schultz-Eklund och avslutade:

– Genom åren finns det så många beröringspunkter mellan skydd och säkerhet, ordning och reda, kvalitetsförbättring och lean. Allt fler erfarenheter visar att med ett bra arbetsmiljö- och säkerhetsarbete tillkommer så många andra positiva effekter för företaget.

Hjärnkoll på psykisk ohälsa

Susanne Schipper, ambassadör från (H)järnkoll, fokuserade sedan på psykisk ohälsa på jobbet.

– Psykisk ohälsa innefattar allt från psykisk sjukdom till psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar ens dagliga liv. Därför vill vi hellre prata om psykiskt funktionssätt. Ordet belyser att vi fungerar olika utan att peka ut någon som avvikare, förklarade hon.

Resultaten från en av (H)järnkolls undersökningar pekar på att chefer underskattar vanligheten att anställda kommer att drabbas av psykisk ohälsa och att de därför oftast inte erbjuder de anställda erforderligt stöd för att hantera detta. Verkligheten visar att mer än 30 procent kommer att utveckla psykisk ohälsa. Och enligt OECD är risken upp till 50 procent att man under någon gång i livet får psykisk ohälsa i klinisk bemärkelse.

Susanne Schipper varnade också för snabba, förhastade slutsatser om att exempelvis byte av jobb är det enda rätta.

– Hjärnans kapacitet och återhämtningsförmåga är stor – arbetsförmågan återvänder ofta. Det kan ta tid och den drabbade kan själv ha låg tilltro till läkningsprocessen. Det är därför bra om företagshälsovården kan stötta under rehabiliteringen och hjälpa till att skapa förutsättningar och tilltro till den. Ibland kan byte av arbete eller arbetsplats behövas. Om arbetsgivaren kan stötta i denna process, så gynnas sannolikt både individen och verksamheten, sade Susanne Schipper.

Den beslutsfattande hjärnan

Hjärnforskaren Katarina Gospic avslutade de två mycket intressanta konferensdagarna genom att delge sina erfarenheter om den beslutsfattande hjärnan. Katarina Gospic, som är författare, läkare, forskare och fysiolog vid Karolinska Institutet, redogjorde i ett mycket uppskattat och inspirerande föredrag bland annat för vad som händer i hjärnan när vi fattar beslut.

Varje dag fattar vi tusentals beslut, trots detta har de flesta av oss bättre koll på hur vår smartphone fungerar än vår egen hjärna. Vi styrs av en hjärna vars ”mjukvara” inte har uppdaterats på 40 000 år. Följaktligen har primitiva processer fortfarande ett stort inflytande över vårt beslutsfattande vilket resulterar i att vi ständigt går rakt i hjärnans beslutsfällor. Katarina gav även tips om vilka verktyg vi kan använda för att styra oss själva i en mer önskad och medveten riktning.

Hjärnan på jobbet! Vår hjärna är inte designad för att hantera dagens informationsöverflöd, oändliga valmöjligheter och vårt behov av ständig uppkoppling. Därför behöver vi anpassa vår arbetsmiljö efter hur vi fungera om vill må bra och prestera på topp. Vi behöver inte arbeta mer utan smartare, menade Katarina Gospic och redogjorde för hur vi bäst anpassar vår arbetsmiljö för att främja hälsa, prestation och välmående.