Forskning om svensk vinkultur under olika tider belönas

Vin är sedan länge en viktig del av vår måltidskultur, men under århundraden var det oftast sprit i glaset när svenskarna skulle dricka alkohol. Vilka faktorer var det som drev på Sveriges förvandling till vinland under 1900-talets andra hälft? Italienskt vin är numera mest populärt i vårt land men under många år var de franska vinerna helt dominerande. Även under Gustav III: s tid fanns vin från Frankrike i källarna på Kungliga slottet, men vilka viner och hur användes de i den tidens politiska liv? Och vilken roll spelade de franska mat- och dryckesexperter som kom till Sverige för att arbeta under åren 1770-1820 för dåtidens vinetikett?

Det här är några av de frågeställningar som uppmärksammas när Spritmuseum i Stockholm för 23:e året i rad delar ut stipendier för forskning kring svensk alkoholkultur.

När Sverige blev ett vinland
100 000 kr tilldelas Johan Stenström, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Lunds Universitet, för projektet: "Vinkulturens utveckling i Sverige under 1900-talets senare hälft”. Stenströms projekt handlar om den moderna svenska vinhistorien och hur vi under perioden från andra världskrigets slut till millennieskiftet gick från ett utpräglat brännvinsland till ett vinland. Det ökade vinintresset gynnades av flera olika faktorer; bland annat socioekonomiska, men också av den svenska alkohollagstiftningen. Stenström kommer även att analysera pressens roll och hur den successivt ökande kåren av vinskribenter följde upp Systembolagets lanseringar parallellt med att de granskade den internationella utvecklingen på vinfronten. Hans källor kommer bland annat vara tryckt material från Systembolaget; kataloger, broschyrer och annan konsumentinriktad information.

Franska viner på slottet
Charlotte Bellamy, fil. dr. i historia 2020 vid European University Institute i Florens tilldelas 50 000 kr för studien ”French wine at the Gustavian court” (1770-1820). Bellamy vill kartlägga beståndet av franska viner i det gustavianska hovets vinkällare. Men även undersöka vilken roll de franska kockar och ”maitres d´hôtel” som var yrkesverksamma i Sverige vid denna tid, spelade när det gällde urval, rådgivning och servering av dessa viner. En annan viktig aspekt av hennes projekt är att titta på hur vinerna användes och vilken funktion de spelade i olika diplomatiska och politiska sammanhang. Bellamys källor kommer att vara ett brett urval av arkivmaterial; vinkällarböcker, brev, dagböcker, reseskildringar etc i bl a Slottsarkivet och Riksarkivet.

Spritmuseums stipendiekommitté 2020 bestod av:
Lennart Johansson, docent i historia i Växjö och VD/Länsmuseichef för Kulturparken Småland i Växjö. Hans doktorsavhandling behandlar frågan om varför det aldrig infördes ett rusdrycksförbud i Sverige.

Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör vid Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Hon har tidigare forskat om bland annat om alkohol- och nykterhetspolitik under 1900-talet. Sitter även som styrelseledamot i Spritmuseums styrelse. 

Birgitta Svensson, professor vid etnologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Eva Lenneman, intendent på Spritmuseum och ansvarig för museets samlingar och expert på svensk alkoholhistoria.

För mer information, vänligen kontakta:
Eva Lenneman, intendent,
eva.lenneman@spritmuseum.se

Läs mer om Spritmuseums stipendium, tidigare stipendiater och deras forskning på Spritmuseum.se.