Rätt dialekt lockar fler honor

Om fågelhanen sjunger på den lokala dialekten har han större framgång hos honorna. Inte bara en fågelskådare känner lätt igen en lövsångare eller en bofink på sången, utan det gör förstås också alla lövsångare och bofinkar. Men vissa fåglar är duktigare än så. En del fågelarter har utvecklat dialekter, något som honorna lyssnar uppmärksamt på när de ska välja sin partner, skriver Språktidningen i sitt senaste nummer. Ett forskarlag vid Lunds universitet, lett av professorerna Dennis Hasselqvist och Staffan Bensch, studerar sedan många år trastsångaren – en i vårt land ganska sällsynt fågel som häckar i en del vassrika insjöar. De har funnit att de trastsångarhanar som sjunger den lokala dialekten har större framgång hos honorna än hanar som sjunger på annat sätt. Vad honorna vinner på sin förkärlek för den lokala dialekten har hittills inte gått att klura ut, men forskning pågår. Också fåglar i tätort har ibland en annan dialekt än de i glesbygd. Stadens talgoxar sjunger i högre tonläge än skogens, och det tycks bero på att höga toner bättre tränger genom stadens trafikbrus. Allt talar för att detta är en förändring som bygger på att några nyskapande talgoxar härmas och att det verkligen rör sig om dialekter, skriver Språktidningen. -- Språktidningen har kallats allt från succétidningen till en semantisk festgryta. Den är riktad till allmänheten och innehåller en blandning av underhållande reportage, nyttiga språkråd och lättsam kuriosa. Nummer 2/08 trycks i 28 000 exemplar varav 16 000 distribueras till prenumeranter och resten säljs som lösnummer. Mer information om Språktidningen får du av chefredaktör Patrik Hadenius, som du når på 08–551 109 55. På www.spraktidningen.se/press finns mer material att ladda ner.