Så påverkar räntesänkningen dina räntefonder

När räntan sänks stiger ofta värdet på dina räntefonder – hur går det ihop?? Amanda Broomé reder ut sambanden med SPPs ränteförvaltare Helena Lindahl.

Förra veckan meddelade Riksbanken att räntan sänks, eller inte bara sänks – den försvinner, räntan är nu noll! En del hurrar (inte minst alla med bolån) och andra blir lite oroliga. "Det är ju lika desperat som för 22 år sedan då räntas höjdes till 500 procent!" har det skrivits i medier.

Varför sänker Riksbanken räntan? Boven i dramat är inflationen, eller prisökningstakten, som är noll. Det indikerar att vi har en ekonomi som inte står på helt stabil grund, vilket med tanke på lämmeltåget av shoppare på stan kan upplevas lite motsägelsefullt.

En ekonomi som går bra har en sund prisökningstakt – vilket Riksbanken bedömer vara runt 2 procent per år. Lägre räntor innebär mer pengar i plånboken för alla med rörliga bolån - som förhoppningsvis leder till ökad konsumtion. Företagen kan låna billigare och investera mer, vilket ökar trycket i ekonomin. En låg ränta är alltså analogt med olja som smörjer de ekonomiska hjulen.

Vad påverkar då inflationen? I en alltmer globaliserad värld där allt fler företag konkurrerar på samma marknader läggs en våt filt över prisutvecklingen. Bra för oss konsumenter på kort sikt, men inte bra för företagen som kan tvingas till kostnadsbesparingar, vilket tenderar leda till högre arbetslöshet. Samtidigt har energipriser, särskilt oljepriset, stor påverkan på bensinpris och uppvärmningskostnader, som är tunga poster i den varukorg som mäter inflationen. Dessvärre har Riksbankens ränta låg påverkan på till exempel oljepriset, så räntan är inte ett så skarpt vapen för att höja inflationen som Riksbanken kanske önskade.

Så här funkar det:
Tänk dig att du har bundit räntan i ditt bolån på fem år. Därefter har Riksbanken mage att sänka räntan. Du går till banken och försöker byta till rörlig ränta, men får höra att du måste betala en "räntekompensation" för att räntan på ditt bundna bolån har fallit. Surt! Men … det betyder ju att den fallande räntan har skapat en vinst åt banken på ditt fasträntelån? Bingo! Det är exakt samma sak som händer i dina räntefonder. Din fond har investerat i obligationer som ökar i värde då räntan faller.

Men tyvärr är det inte riktigt så lätt. SPP Obligationsfond har avkastat runt 8 procent i år, medan SPP Penningmarknadsfond gett spararna knappt 1 procent. Vad beror det på? Jo, Obligationsfonden investerar i långa obligationer (läs fasta räntor) som ökar i värde då räntan faller. Penningmarknadsfonden investerar i korta ränteplaceringar (läs rörliga räntor) som inte alls påverkas lika mycket. Bra att ha med sig då man någon gång framöver tror på stigande räntor!

Jag passar på att fråga Helena Lindahl, som är förvaltare för SPPs räntefonder, hur hon ser på räntesänkningen.

– Anledningen till att Riksbanken sänker räntan är att inflationen är väldigt låg och att Riksbanken till varje pris vill undvika att inflationen blir negativ, det vill säga deflation. Den låga inflationen har många strukturella orsaker och det är tveksamt om Riksbanken lyckas med sitt reptrick att kicka igång inflationen genom att sänka räntan till noll. Den låga inflationen är global och det är väldigt osannolikt att vi i Sverige kommer få högre inflation innan vi ser det i vår omvärld. Vi behöver bara gå så långt som till oss själva - vi är ju många som har blivit extremt priskänsliga under de senaste 5-10 åren genom att använda digitala tjänster, såsom Pricerunner. Om alla agerar likadant i västvärlden så har det betydelse för prisutvecklingen. Och så länge som vi ser en relativt hög arbetslöshet (i västvärlden) kommer vi heller inte se att inflationen kommer från att löner höjs, säger Helena.

Men har tåget redan gått eller kan man hoppa på resan även nu efter beskedet om räntesänkningen?

– Vi tycker att det är av stor vikt att investerare inte stirrar sig blinda på den historiska avkastningen vid investeringar i obligationsfonder eller penningmarknadsfonder. Vi är på en ny nivå nu, som ligger nära noll och det är den vi utgår ifrån när vi investerar. Detta till trots kan det fortfarande finnas anledning att göra dessa investeringar. SPP Penningmarknadsfond kan ju vara ett bra alternativ eftersom bankernas inlåningsräntor är noll. Vilken avkastning vill du ha och hur stor risk är du villig att ta? avslutar Helena med att fråga.

Litet räntelexikon

Reporänta/Styrränta Reporänta och styrränta är samma sak. Den ligger till grund för den ränta som bankerna sedan ger sina kunder. Riksbanken fattar normalt beslut om räntan sex gånger per år.

Statslåneränta förkortas slr och benämns ofta som den riskfria räntan och är det genomsnittliga värdet av statobligationer med en löptid på fem år. Det är statslåneräntan som styr hur hög skatt du måste betala på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton. Ju högre statslåneränta desto högre skatt. Därför kan den här räntan vara lite bra att hålla reda på. Det är troligt att statslåneräntan följer med ned när reporäntan sänks.

Penningmarknadsfonder (korta räntefonder) Kallas ibland för likviditetsfond. Det är en räntefond som investerar i korta räntepapper, det vill säga som löper under ett år, ofta utgivna från en stat. De anses tryggare och ger därmed även generellt en lägre ränta än obligationsfonder (se nedan).

Obligationsfonder (långa räntefonder) Är en räntefond som investerar i räntepapper utgivna av en stat eller företag som har en löptid på minst ett år. Företagsobligationsfonder har generellt en lägre risk än aktier men högre risk än statsobligationsfonder.