Förebilder och medborgarrättskamp: Ny forskning om romsk frigörelse

Berättelsen om romernas historia har under lång tid saknat en viktig pusselbit – romernas egna röster. Inom såväl forskning som samhällsdebatt har romerna tillskrivits en passiv roll där de under vissa tider setts som problemet, och i andra som offer.

Jan Selling, docent i historia vid Södertörns högskola, har under lång tid studerat antiziganism. Nu är det istället romernas frigörelse som studeras. Sedan 2015 deltar han också i det internationella projektet Digital Archive of the Roma, en kunskapsplattform om samlar forskning kring romers och resandes historia. Syftet med projektet är att lyfta fram romers egna berättelser, förebilder och medborgarrättskämpar. Denna forskning vill han nu göra tillgänglig på svenska och boken väntas nå läsarna senare i år. 

Romernas rötter letar sig långt tillbaka i historien och till områdena i dagens Indien. Men romska grupper lever i dag i praktiska taget på alla kontinenter. Till Sverige tros de första ha kommit på 1500-talet.

– Frågan om frigörelsen har egentligen funnits hela tiden. Genom historien har frigörelsen varit antingen effekten av samhällsförändring eller ett resultat av romsk kamp. Som i Rumänien, när slaveriet upphörde under 1860-talet, säger Jan Selling.

Den egentliga romska medborgarrättsrörelsen föddes efter andra världskrigets slut då de sökteupprättelse för andra världskrigets förföljelse och folkmord under Förintelsen. Men de ville också stå emot de antiziganistiska strömningar som levde kvar i samhället. 

Genom historien har medborgarrättsrörelsen utvecklats och förändrats. I dag består den framför allt av olika nätverk, allianser och koalitioner både inom politiken och i civilsamhället.

– Det är viktigt att betona, romer är ingen homogen grupp. Olika grupper driver olika frågor. Soraya Post blev till exempel framgångsrik genom att skapa allianser i EU-parlamentet och drev på så sätt igenom en resolution om att romer fick en minnesdag för Förintelsen, säger Jan Selling.