Forskare: Svensk välfärd har tappat sin internationella särställning

Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshets- och sjukförsäkringarna över tid och gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.

Fram till den ekonomiska krisen på 1990-talet präglades svenska trygghetssystem av inkomstbortfallsprincipen. Systemen var utformat för att ge ett omfattande inkomstskydd mot arbetslöshet, sjukdom och skada, oavsett inkomstnivå. De båda forskarna finner att sedan 1990-talet har Sverige gradvis rört sig mot ett grundtrygghetssystem, där ersättningssystemen har blivit mindre generösa.

- Vi ser hur den ekonomiska 1990-talskrisen är en brytpunkt för flera stora trygghetssystem. Antagligen är det få svenskar som känner till att dagens arbetslöshetsförsäkring faktiskt är mindre generös än den Sverige hade på 1950-talet, säger Kenneth Nelson, professor i socialpolitik vid Oxford University.

I rapporten jämför Nelson och Sirén svenska trygghetssystem som arbetslöshets- och sjukförsäkringarna, bostadsbidraget och försörjningsstödet med utvecklingen i jämförbara länder. De finner att Sverige idag har en mindre generös arbetslöshetsförsäkring än länder som Finland, Frankrike och Nederländerna. Sverige har även ett lägre försörjningsstöd än övriga länder i Norden. Sverige sticker dock fortfarande ut genom att ha en mer generös föräldraförsäkring.

- Risken med att ersättningar gradvis har stramats åt är att de till slut upphör att ge ekonomisk trygghet för människor som behöver förlita sig på dem under perioder i livet. I förlängningen finns risken att det minskar förtroendet för en offentligt finansierad välfärd, säger Sebastian Sirén, fil. dr i sociologi vid Uppsala universitet.

Viktiga orsaker till att flera trygghetssystem har stramats åt är att de i regel indexeras gentemot konsumentpriser eller har inkomsttak som släpar efter löneutvecklingen. Forskarna bakom rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? menar att en förstärkning av inkomstbortfallsprincipen är önskvärd, och föreslår tre åtgärder:

• Översyn av inkomsttaken: För att bryta trenden med den ökande andelen löntagare med inkomster över taken i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen bör inkomsttaken höjas.
  
• Automatisk uppräkning av inkomsttaken: För att undvika en successiv urholkning av ersättningsnivåerna bör de indexeras mot den allmänna inkomstutvecklingen, likt pensionssystemet.
  
• Bättre tillgång till ersättning: Skärpta krav och restriktiv myndighetsutövning har lett till att färre kvalificerar sig för ersättning. Systemens tillgänglighet bör förbättras.
  

Om rapporten

Rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? Svensk ekonomisk trygghetspolitik i historisk och internationell belysning är en del av SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet som syftar till att bidra med ny kunskap och underlag till diskussion rörande de svenska välfärdssystemen.

Om författarna

Kenneth Nelson är professor i socialpolitik och professor i sociologi vid Oxford University respektive Stockholms universitet

Sebastian Sirén är fil. dr i sociologi och välfärdsforskare vid Uppsala universitet