Gästpennan: Digitalisering är samarbete

Nyligen hörde jag igen att digitalisering som allmänord kan betyda mycket olika saker för olika människor. Så pass mycket koncensus lär vi ha uppnått, att digitalisering absolut inte enbart gäller teknologi, utan snarare utveckling av verksamhetsprocesser med ny slags teknik.

Med tanke på vattenförsörjning öppnar detta en mycket stor spelplan för allt från råvatten och analys av avloppsvatten till uppföljning av rörledningars kondition, men också nya tillvägagångssätt i kundgränssnitt och kundservice. Sakernas internet, Internet of Things eller förkortat IoT, är drivkraft för många digitaliseringsprojekt inom vattenförsörjning.

IoT kopplas ofta och helt korrekt uttryckligen till insamling av data. Data insamlas med hjälp av givare, sensorer och all möjlig terminalutrustning. Dylika data har i själva verket insamlats hur länge som helst, men då har det främst varit fråga om en dataförbindelse mellan två noder och dessa data har inte använts för annat än för uppföljning eller styrning av en process. Detta kallas för Point-to-Point-, eller Machine-to-Machine (M2M)-dataöverföring.

Moderna behov av att utnyttja information är emellertid mycket mer mångfacetterade än vad traditionella M2M kan erbjuda. Numera ska data kunna utnyttjas på nytt och vidareförädlas. Eller åtminstone vore detta förnuftigt. Databaserade ekosystem och den plattformsekonomi de bildar är redan nutid och i synnerhet framtiden.

Vattenverkets roll

Ett vattenverks verksamhetsidé är att leverera högklassigt vatten till sina kunder och naturligtvis att se till att återvinning, det vill säga att använt vatten, avloppsvatten, rengörs och returneras på ett miljövänligt sätt till naturens kretslopp. Fakturering av vattenförsörjning har av tradition baserat sig på uppskattningsfakturor och på utjämningsfakturor som baserat sig på förbrukningssiffror som kunden anmält i enlighet med sina avtalsvillkor. Anmälningar om avläsning har i praktiken mottagits säkert på alla möjliga sätt och genom alla möjliga kanaler, med varierande framgång. Gemensamt för alla metoder har varit att ett människoöga alltid avläst mätaren, oavsett om det varit en stektermometer, elmätare eller vilken som helst annan mätare. Med god tur har värdet avlästs från en fastighets vattenmätare, som i egenskap av en enkel mekanisk apparat har visat värdet till avläsaren, men mer än så har den inte klarat av.

I egenskap av riksomfattande infrastruktur har vattenförsörjning hamnat i en situation där den jämförs med elnät. Kunder som ingått ett elavtal har redan för länge sedan vant sig vid automatisk fjärravläsning och en uppföljning av förbrukningen nästan i realtid. Dessa egenskaper har också vattenförsörjningens kunder helt befogat önskat få. Utgångspunkterna och förutsättningarna för att genomföra en motsvarande servicenivå inom vattenförsörjningen är naturligtvis litet annorlunda, men med modern teknik kan den nog genomföras.

Mätarna utvecklas kontinuerligt

På marknaden finns redan vattenmätare som sänder avläsningsdata en eller flera gånger om dygnet. Dataöverföringssättet och kostnaderna för dataöverföring varierar mycket. Med dagens mätare är uppföljning av förbrukning fortfarande på en ganska inexakt nivå och till exempel kan små läckage i praktiken inte alls upptäckas.

Vattentjänstverken och åtminstone Helsingforsregionens miljötjänster HRM, som svarar för vattenförsörjningen i huvudstadsregionen, förväntar sig att fjärravläsbara mätare inte bara ger förbrukningsdata per dygn utan även har andra egenskaper. Bland önskemålen finns åtminstone ledningstryck, temperatur och data om återströmning.

Även efter det att en mätare som uppfyller alla önskemål hittats kommer det att ta många år innan exempelvis, i detta fall HRM:s cirka 80 000 mätare, blivit utbytta. Kundförväntningarna gällande uppföljning av förbrukning, larmläckage och fakturering i realtid kan emellertid inte vänta så pass länge. I denna situation möjliggör lösningar av tredje part, såsom Enveras Smartvatten, en genväg till digitalisering.

Mervärdestjänster hjälper kunderna i vardagen

Läckagelarmtjänsten förändrar redan i sin grundform kundens, det vill säga fastighetsägarens processer. Vi når kärnan i digitaliseringen om vi också på annat håll kan utnyttja och förädla data som tjänsten samlar in. Så här gör vi även.

HRM söker kontinuerligt metoder för att underlätta sina kunders vardag. Vi har redan i några år mottagit vattenmätarvärden exempelvis via ett maskinellt gränssnitt. Genom denna kanal får vi redan nu avläsningsdata för Enveras kunder automatiskt en gång per månad. I fortsättningen kommer månadsvärdena att bli allt viktigare. Vårt nya, kommande faktureringssystem möjliggör nämligen en månadsfakturering som baserar sig på verklig förbrukning till kunder som på ett eller annat sätt en gång i månaden förmedlar sitt vattenmätarvärde.

Framtiden byggs genom samarbete

Vår verksamhetsmodell är helt i linje med ovannämnda ekosystemtänkande. I ekosystemet kan man på många sätt utnyttja vattenmätarens mätardata. I detta exempel erbjuder Envera sina kunder läckageuppföljning och en tjänst som förmedlar mätarvärden. Samtidigt använder HRM dessa värden som faktureringsgrund. Den kommande månadsfaktureringen som baserar sig på verklig förbrukning betjänar både fastighetskunder och HRM.

I framtiden kan ekosystemet fungera på ett annat sätt. Då förbrukningsdata i något skede sänds automatiskt från en fjärravläsbar vattenmätare till HRM, vore det naturligt att ge kunden tillgång till sina egna förbrukningsdata samt att förmedla data till en tredje part, såsom till exempel Envera, som kan förädla informationen exempelvis för läckageuppföljning. Vattenverken utgör en väsentlig del av samhällets infrastukturplattform och av ekosystemen i byggd miljö. Förhoppningsvis är vi i fortsättningen starkt involverade i ekosystem som producerar värde för kunderna.

Ekosystem, plattformsekonomi, nätverk och samarbete, därav skapas framtiden.

Timo Vakkilainen
Utvecklingschef, digitala tjänster

LinkedIn: Timo Vakkilainen
Twitter: @Tvakki

Helsingforsregionens miljötjänster HRM är en samkommun för vattenförsörjnings- och avfallshanteringstjänster, som producerar data om huvudstadsregionen och dess miljö. Samkommunens stiftande kommuner och medlemskommuner är Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda.