Skenande ”avloppsskuld” hotar vatten och sjöar i Haparanda

Under förra året åtgärdades 376 små avlopp inom Norrbottens län, där Haparanda ingår. Det är färre än snittet för de senaste 2 åren, och ett alldeles för litet antal sett till åtgärdsbehovet. Regeringen har flertalet gånger skjutit upp frågan gällande förslaget om obligatoriska avloppsdeklarationer, som skulle kunna höja åtgärdstakten – och i förlängningen rädda vårt dricksvatten och våra sjöar.

– Föroreningar som orsakas av utsläpp från små avlopp är allvarliga och långt ifrån ovanliga. Därför måste fler fastighetsägare åtgärda sina uttjänta avlopp. Obligatoriska avloppsdeklarationer skulle hjälpa både kommuner och fastighetsägare att få bättre koll på avloppen och deras skick, säger Caroline Harrå, branschutvecklare inom VA och Små Avlopp hos VVS-Fabrikanterna.

Dåligt fungerande avlopp innebär risker för övergödning och smittspridning i sjöar och vattendrag. Det, i sin tur, innebär att dricksvattnet hotas, kvaliteten på badvattnet blir sämre – och den biologiska mångfalden går en osäker framtid till mötes.

ÅTGÄRDSTAKTEN FÖR LÅG

En modern avloppsanläggning för ett så kallat enskilt avlopp håller normalt i cirka 20 år. Inom Haparanda innebär det att cirka 5 procent av alla enskilda avlopp skulle behöva åtgärdas årligen för att hålla beståndet i gott skick.

Under 2021 var den nationella åtgärdstakten 2,3 procent, i Haparanda var åtgärdstakten under samma period 1,7 procent. Därmed fortsätter den sammanlagda ”avloppsskulden” i Sverige att öka – och så även riskerna.

FYRA FÖRLORADE ÅR

Redan 2018 föreslog en statlig utredning införandet av avloppsdeklarationer, vilket skulle innebära att alla avlopp som inte är kopplade till kommunens reningsverk ska undersökas av en oberoende aktör vart sjunde år. Med andra ord en återkommande besiktning, ett externt rättesnöre för kommuner och fastighetsägare att förhålla sig till och ta hjälp av.

Det är nu fyra år sedan utredningen gick i mål och förslaget om avloppsdelarationer lades fram. Tiden har gått – men regeringen har ännu inte agerat i frågan.

– Det är frustrerande. Gång på gång skjuter regeringen upp möjligheten att skapa ordning bland de små avloppen, och hjälpa till att säkra en god kvalitet på vårt dricksvatten och sjövattnet vi badar i. Nu har vi i stället 240 000 små avlopp i Sverige som har varit olagliga i över 50 år, säger Caroline Harrå.

FAKTA

Råd till dig som fastighetsägare

1. Ta reda på vad du har för avloppsanläggning. Om du har enskilt avlopp har du som fastighetsägare själv ansvar för att reningen håller en tillräckligt hög standard.

2. Om du misstänker att standarden inte är tillräcklig, ta kontakt med kommunen och fråga vilken skyddsnivå som gäller för din fastighet.

3. Om du behöver åtgärda ditt avlopp, ta kontakt med en entreprenör och ansök om lov hos kommunen för att åtgärda avloppet. Genom att föregå kommunens inspektion slipper du tillsynsavgiften.

Fakta om små avlopp

I Haparanda finns 1026 fastigheter med avlopp som inte är anslutna till kommunens avloppsnät. För hela Sverige är motsvarande siffra 950 000. Enligt Havs- och vattenmyndigheten saknar 240 000 av dessa annan rening än slamavskiljning, och har därmed varit olagliga ända sedan 1969.

En modern avloppsanläggning har en teknisk livslängd på cirka 20 år. Därmed behöver minst fem procent av anläggningarna – det vill säga 36 000 – åtgärdas varje år i Sverige, för att tillräckligt många ska vara i gott skick.