Avloppslösning och fiber för de boende i Örlösa, Söne och Skalunda.

Redan år 1994 fanns det en Vattenförening för permanentboende i Örlösa, Söne och Skalunda, områden med både jordbruksareal och närhet till Vänerns strandremsa. Men när sommarstugeområdet fick möjlighet att ansluta sig till Vattenföreningen år 2014, var man förutseende att även lägga med tomslang för bredband och avlopp.

I sommarstugeområdet vid Vänerns strand hade en arbetsgrupp med bland annat Vattenföreningens ordförande Per Larsson och initiativtagare från sommarstugeområdet Anders Andersson redan börjat undersöka möjligheten att anlägga ett minireningsverk som klarade av att ta hand om avloppet från 80 sommarstugor.

Det kändes som om ett minireningsverk var den mest logiska lösningen då vatten var färdigdraget till sommarstugeområdet. Anders och Per gjorde en noggrann utredning hur ett minireningsverk skulle fungera, både vad gäller kontinuerlig skötsel och drift. De hade kommit långt i sin utredning när frågan ställdes på årsmötet hur man skulle göra om fler medlemmar och fastighetsägare ville ansluta sig till projektet. Skulle man då behöva köpa in fler reningsverk för att klara belastningen eller skulle man utvärdera annan teknik för att transportera spillvattnet till kommunal rening?

År 2014 tog man kontakt med kommunen för att se om det fanns möjlighet att koppla på sig på det kommunala avloppsnätet. Eftersom många fastigheter i området hade gamla 3-kammarbrunnar med uttjänta infiltrationsbäddar var intresset stort för att få till en gemensam lösning med sommarstugeområdet. Skulle man fortsätta med egna reningsverk eller göra en lösning med ett gemensamt avloppsledningssystem för anslutning till den kommunala reningen? Hur skulle man lösa problematiken med ledningsdragningen i ett kuperat område med en rullstensås? För att ansluta fastigheterna skulle ledningsnätet bli 7 mil. En självfallslösning hade krävt för många dyrbara mellanstationer och var inte gångbart rent ekonomiskt.

En av anledningarna till att fler sommarstugeägare ville ansluta sig till projektet var att slippa, både den ökade kostnaden och olägenheten att tömma de slutna septiktankarna med jämna mellanrum. För många permanentboende kändes alternativet att slippa att åtgärda de uttjänta 2 och 3-kammarbrunnarna med infiltrationsanläggningarna som ett starkt motiv för att gå med.

Enkel förening eller ekonomisk förening?

Hur skulle man skulle organisera sig när fler ville ansluta sig? Skulle man fortsätta med sin enkla ”Vattenförening” eller ombilda den till en ”Ekonomisk förening”? Vad skulle bli mest gynnsamt för medlemmarna? Vem skulle ta sig an och driva projektet, som nu inte bara bestod i att utvärdera olika system. Lika viktigt blev den administrativa och juridiska delen att behärska skatteregler för investeringar av den här typen, att förstå olika föreningsformer, skriva stadgar som fungerar på lång sikt och formulera anslutningsavtal.

Det var nödvändigt att få in startkapital som skulle finansiera projektet. För att göra allt på rätt sätt anlitades juridisk expertis för att få rätt i de avtal och regler som skrevs, samt att göra det tydligt och enkelt om exempelvis fastigheter bytte ägare i framtiden.

Det bestämdes att alla skulle betala lika oavsett var man befann sig längs med stamledningen eller hur lång grenledning som behövdes.

Föreningen valde Per Larsson och Anders Andersson att driva projektet eftersom de kompetensmässigt kompletterade varandra. Båda hade en stor erfarenhet att driva projekt. Per Larsson hade dessutom en gedigen kunskap om det befintliga vattenledningsnätet i området och var mycket praktiskt kunnig. Styrelsen hade beslutat sig för generalentreprenad vilket betyder att den ekonomiska föreningen var huvudman och byggledare. För att få kontroll på kostnadsmassan, blev det en hel del förhandlingar om priser på material, som föreningen skulle tillhandahålla för projektet, samt upprätta entreprenadkontrakt.

När den ekonomiska föreningen var registrerad och de administrativa bitarna var på plats, började projektledningen göra en mycket grundlig utvärdering av olika tekniska lösningar. De tittade på system från Robota, minireningsverk från Baga och tryckavloppslösningar från Xylem, Grundfos och Skandinavisk Kommunalteknik.

Besök på referensanläggningar

Det florerar en hel del rykten inom VA-området och det gäller att undersöka rykten och bilda sig en egen uppfattning. Projektledningen besökte ett antal genomförda VA-projekt av olika tekniker samt gjorde mellan 15-20 intervjuer av personer som genomfört denna typ av projekt i olika delar av landet. De satte upp ett antal kriterier, poängsatte lösningar och tillslut hade de 3 leverantörer kvar. Nu blev det en ny intervjurunda hos de olika leverantörerna och ytterligare referensbesök.

”Det är en så stor investering för medlemmarna och fastighetsägarna att man måste lägga ner väldigt mycket tid i researchfasen för att eliminera risken för felbeslut”, berättar Anders. ”Man måste våga ställa frågor, ibland obehagliga, för att få rätt underlag för beslut”.

Några faktorer var avgörande för val av leverantör

Ett av kriterierna var att installationen av pumpstationen skulle vara enkel. Pumpen skulle helst vara av enfas eftersom många fastighetsägare, främst sommargästerna inte ville uppgradera sin elcentral och betala mer i abonnemangsavgift. Systemet skulle vara robust. Det skulle också ha få komponenter som kunde behöva underhållas eller servas. Några leverantörer krävde avtal för årlig service och underhåll. Den kostnaden ville man slippa.

Den avgörande faktorn varför man valde Skandinavisk Kommunalteknik var enkelheten både vad gällde själva pumpstationen och det kompletta systemet med en enda typ av pump. Deras lösning krävde inget underhåll. Pumpbrunnen var lätt att sätta. Pumpbrunnens rillor ”nöp” bra i backen och den var lätt att sätta i lod.

Bra entreprenörer skapar lyckade projekt!

Det är ingen hemlighet att duktiga entreprenörer är en förutsättning för lyckade projekt. Gräventreprenörer som har förståelse för hur man gräver schaktgrav för ledningar och fiber som gör så lite åverkan som möjligt för markägaren. Täckdikningar kan förstöras under schaktarbetet och måste lagas på ett bra sätt, innan man fyller igen.

Det är också viktigt att entreprenören förstår hur man installerar pumpbrunnen. Föreningen valde ut två lokala el-entreprenörer som genomgått utbildning av Skandinavisk Kommunalteknik som fastighetsägarna fick välja för installation på egen tomt. Eftersom den ekonomiska föreningen skulle bli ansvarig för service och drift, måste pumpstationerna vara installerade och driftsatta på rätt sätt.

Projektet har fått fler anslutna under resans gång. Just nu är man 300 anslutna. Det positiva med projektet är också att bygden känner större samverkan mellan permanentboende och sommargäster. Det har blivit ett gemensamhetsprojekt för framtiden, avslutar Anders.

Kontaktperson ÖSS 

Anders Andersson
email:anders1948@hotmail.com

Kontaktperson Skandinavisk Kommunalteknik

Svante Hagman
email:svante.hagman@kommunalteknik.se