Pressmeddelande -
Sjöfartsverket önskar höjda statsanslag
Sjöfarten får idag bära oproportionerligt höga kostnader samtidigt som det finns mycket ledig kapacitet, hög säkerhet och goda miljövinster att hämta hem. Det är bakgrunden när Sjöfartsverket presenterar sin treårsplan och anslagsframställan där det är tydligt att verkets intäkter behöver ökas.
Verket menar att staten bör öka sitt betalningsansvar för de delar som inte rör handelssjöfarten, nya isbrytare bör tas upp som en infrastrukturinvestering i nationell plan och en åttonde helikopter bör införskaffas. För att undvika höjda avgifter för sjöfarten föreslår verket därför permanent höjda anslag.
Sjöfartsverkets ekonomi är beroende av godsvolym och hur många fartygsanlöp som görs. Pandemin har därför påverkat verkets ekonomi negativt. Det finns stor risk att det egna kapitalet helt kommer att raderas under 2021, trots ett tillskott från regeringen på 300 mnkr för att möta pandemins effekter.
- Vi har trots pandemin lyckats upprätthålla våra samhällsviktiga leveranser och säkerställt att både sjötransporter samt sjö-och flygräddning fungerar. Samtidigt har vi inte förutsättningar att investera i anläggningstillgångar och utföra det underhåll som krävs för att långsiktigt genomföra våra uppdrag, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.
Det finns flera investeringar som behöver göras i närtid och ekonomin behöver stärkas för att klara Sjöfartsverkets samhällsuppdrag. Samtidigt gör Sjöfartsverket effektiviseringar som ackumulerat motsvarar 1,4 miljarder kronor 2027. I nuläget finansieras verksamheten till 70 procent av avgifter från kunderna, 20 procent av uppdrag åt andra t.ex. statliga myndigheter samt genom forskningsmedel och 10 procent av statliga anslag.
Sjöfartsverket föreslår att:
Staten ökar sitt betalningsansvar
Ersättningen Sjöfartsverket får för sjöräddning och fritidsbåtsändamål samt viss kanal- och slussinfrastruktur täcker inte kostnaderna vilket innebär att handelssjöfarten idag finansierar del av verksamheten. Här bör staten ta fullt betalningsansvar och därmed höja anslagen med 220 miljoner kronor per år.
Nya isbrytare tas upp i nationell plan
Att finansiera nya isbrytare är omöjligt i nuvarande ekonomi utan kräver en statlig insats. Nuvarande isbrytare lever på lånad tid och är i behov att snarast bytas ut. Därför föreslår Sjöfartsverket att de jämställs med övrig vinterväghållning och tas upp i kommande nationell plan.
En åttonde helikopter införskaffas
Efter fem års erfarenhet med nuvarande helikopterflotta gör Sjöfartsverket bedömningen att en åttonde helikopter krävs för att fortsatt klara det livräddande uppdraget både direkt mot medborgarna och som nödvändigt stöd för övriga organisationer i räddningssektorn.
Att regeringen överväger statlig finansiering även för omställning till fossilfri flotta
För att Sjöfartsverket ska kunna ställa om fartygsflottan, bestående av cirka 100 fartyg, till fossilfrihet fram till 2045 krävs i genomsnitt ca 50 mnkr per år i ökade intäkter.
För vidare information
Sjöfartsverkets presstjänst, 0771-40 90 09 (menyval 1), info@sjofartsverket.se
Ämnen
- Ekonomi, finans
Kategorier
- sjöfartsverket
- sjö- & flygräddning
Säker sjöfart för människa och miljö. Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som till 70 procent finansieras med avgifter från handelssjöfarten. Omsättningen uppgår till två miljarder kronor och antalet anställda till cirka 1200.
Sjöfartsverket arbetar för att hålla sjövägarna öppna och säkra. Våra verksamhetsområden är lotsning, farleder, isbrytning, sjökartläggning, sjötrafikinformation, sjö- och flygräddning och sjömansservice. Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjö- och flygräddningen i Sverige. I Göteborg finns sjö- och flygräddningscentralen för hela landet, samlokaliserad med Kustbevakningen och Försvarsmakten.