Dygnsvilan – skapar mer problem än god hälsa

Nu är det slut med dygnspass. Från och med 1 oktober 2023 har alla anställda i Sverige rätt till minst 11 timmars dygnsvila inom en 24-timmarsperiod. EU har spelat en avgörande roll i det beslutet men vägen dit har varit fylld av både utmaningar och farhågor.

“Reglerna kom egentligen redan 2005, men genom kollektivavtal i Sverige har man möjliggjort undantag från kravet på 11 timmars dygnsvila, vilket skapat möjligheter till längre arbetspass. EU har länge noterat att Sverige kringgår arbetstidsdirektivet men nu har parterna tvingats förhandla om skärpningar med start 1 oktober 2023”, säger Simployers HR- och arbetsrättsexpert Natalia Björkman Szklarska.

Detta gäller från och med 1 oktober 2023:

• Alla anställda i Sverige har rätt till minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila inom en 24-timmarsperiod.
• Undantag i speciella fall – Dygnsvilan kan förkortas till minst 9 timmar under normal arbetstid inom verksamheter med särskilt ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Temporära förkortningar vid oförutsedda händelser tillåts också.

Uppsägningarna har inte låtit sig väntas på, särskilt inom Räddningstjänst. Man får inte ihop familjelivet pga fler pass, upphackade arbetsdagar och hopp mellan olika skift säger de som berörs. Samtidigt ska det finnas starka vetenskapliga belägg för minst 11 timmars dygnsvila utifrån hälsoperspektivet. I andra vågskålen riskerar dock viktiga samhällsfunktioner utarmas pga uppsägningarna, anställda tvingas byta till jobb de trivs mindre bra på och de som stannar riskerar att bli mer stressade av livspusslandet.

Vi ska ha med oss att det är väldigt få branscher som trots allt påverkas av denna ändring men det är tyvärr väldigt viktiga branscher för att få samhället att rulla friktionsfritt. “Vill man vara med i EU får man EU tåla” skulle man kunna tänka, å andra sidan har EU i många år varit medvetna om Sveriges avsteg och inte agerat tillräckligt kraftfullt. Ju senare man kommer och sätter ner foten, desto kraftfullare reaktioner och större konsekvenser, vilket vi nu ser. Med tanke på hur kontraproduktivt detta riskerar att bli för samhällstryggheten men också för flexibiliteten och kanske också jämställdheten i arbetslivet finns anledning att överväga en fight med EU i denna fråga, avslutar Natalia Björkman Szklarska.