Gå direkt till innehåll
Företag som skänker varor och gåvor till välgörenhet och till samhällsnyttiga projekt ska inte behöva betala extra skatt! Lagstiftningen måste ändras så att hållbarhet blir mer värt – och det snabbt! Det menar Håkan Larsson, momsexpert på Simployer.
Företag som skänker varor och gåvor till välgörenhet och till samhällsnyttiga projekt ska inte behöva betala extra skatt! Lagstiftningen måste ändras så att hållbarhet blir mer värt – och det snabbt! Det menar Håkan Larsson, momsexpert på Simployer.

Nyhet -

Välgörenhet ska inte extrabeskattas

Företag skänker ibland varor till välgörande ändamål. Det kan vara kläder, utrustning med mera till hemlösa och vid katastrofer och liknande. Eller som nu i Coronatider; skyddsutrustning och måltider till sjukvårdspersonal.

Om varorna har ett marknadsvärde finns en risk att företagen måste betala skatt och moms på värdet/kostnaden av de skänkta produkterna (så kallad uttagsbeskattning). Det finns visserligen undantag, till exempel för gåvor som inte har något värde/mindre värde och för vissa varuprover. Skatten och momsen blir dock en extra kostnad för givarföretagen om produkterna har ett reellt värde.

Skattefrihet för varugåvor till välgörenhet

Det är inte logiskt att företag ska behöva skatta för varornas värden när företagen skänker bort dem för projekt som är samhällsnyttiga. Det kan vara produkter som används för minskning av smittspridning, måltider till sjukvårdspersonal från restauranger, produkter till bostadslösa, material vid katastrofer, hjälp vid omfattande eldsvådor eller orkaner, material för barn- och utbildningsverksamhet med mera.

För staten borde det räcka att dessa gåvor minskar på samhällets egna kostnader. Det borde därför göras tydligt i lagstiftningen att företag inte ska behöva betala en extra uttagsskatt till staten för sådana gåvor. Därför krävs här en snabb lagändring.

Gåvor och bidrag är ofta inte avdragsgilla

Företag kan också skänka pengar till välgörenhetsorganisationer (Rädda Barnen, Röda Korset, Barncancerfonden m m). Det kan även vara olika bidrag till samhällsnyttiga och hållbara projekt – till exempel klimatkompensation eller för forskning/utveckling. För att kunna göra detta använder företagen ofta pengar som redan är beskattade (beskattade vinstmedel).

När företagen ger bort pengagåvorna till välgörenhetsorganisationer är de inte avdragsgilla, vilket gör att företagen måste betala skatt en gång till (kostnaden höjer upp företagets vinst i deklarationen).

Detsamma gäller ofta för bidrag till samhällsnyttiga projekt. För att kunna få avdrag för sådana bidrag, måste företagen visa att bidragen är till ekonomisk nytta för företagen. Men det är inte helt enkelt att visa att bidrag för hållbarhet och samhällsnytta ger ökad vinst för företaget – det räcker nämligen inte med att visa på den ekonomiska nyttan för samhället.

Rätt till avdrag för samhällsnyttiga pengagåvor

Samhället sparar resurser ju fler företag – och privatpersoner – som skänker pengagåvor till organisationer som bedriver välgörenhet, projekt för mänsklig och klimatmässig hållbarhet, samt projekt för forskning och utveckling. Samhället kan vinna enormt på att fler är med och bidrar till en ökad hållbarhet och en positiv utveckling på forskningsområdet.

En långsiktig och hållbar kostnadsminskning

Det känns idag helt otidsenligt att staten (samhället) ska få in extra skattepengar när företag tar av sina redan beskattade medel för att hjälpa samhället att långsiktigt spara kostnader.

Nu har regering och riksdag ett riktigt bra tillfälle att införa en rätt till avdrag för bidrag och gåvor till organisationer som bedriver en samhällsnytta. Och att företagen slipper uttagsbeskattning när de skänker varor som de har i sin verksamhet. Då kommer företagens vilja att skänka pengar och varor att öka och samhället kommer att få en långsiktig och hållbar kostnadsminskning.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Elin Hultqvist

Elin Hultqvist

Presskontakt Marketing manager +46 72 237 97 62

Relaterat innehåll

​Fredrik Christiansson ny VD för Simployer Sverige. Foto: Simployer

​Fredrik Christiansson blir VD för Simployer Sverige

Simployer satsar i både Sverige och Norge. Genom ett tydligare fokus på respektive marknad och en enhetlig landsorganisation per land, vill man komma ändå närmare marknaden med tjänsterna och fortsätta satsa på den lokala förankring som varit så viktig historiskt. Fredrik Christiansson, idag säljchef för Sverige har tackat ja till att leda Simployers satsning i Sveige.

Texten är skriven av Annica Eijlinder, Marketing Manager på Simployer.

Livslångt lärande krävs av framtidens arbetsliv

Efter ett år av pandemi krävs det blixtsnabb förändring och det kräver av arbetsgivaren att man arbetar strategiskt och långsiktigt med kompetennsutveckling. Vilken kompetens besitter företaget och vad behöver det framhöver? Hur ska man tänka kring långsiktigt lärande?

Simployers senaste rapport om HR-masterdata visar att GDPR forstatt är en stor källa till osäkerhet hos beslutsfattare. Henrik Sandström, Kundansvarig och Natalia Björkman Szklarska, HR-expert på Simployer uttalar sig om en säkrare framtid.

GDPR – fortfarande en källa till osäkerhet

Fortfarande, snart 3 år efter att den nya dataskyddsförordningen (GDPR) infördes, finns en stor osäkerhet kring vad som gäller. Enligt en undersökning som Simployer har genomfört under hösten 2020 känner sig så många som hälften av HR-ansvariga och IT-chefer otrygga när det gäller säkerhet och GDPR.

Står sig skattereglerna väl i den nya normala verkligheten som verksamheter befinner sig i? Ingrid Langkilde, skatteexpert på Simployer, undersöker frågan.

Osäkert om skattereglerna fungerar för arbetslivet efter corona

Mycket talar för att många kommer att fortsätta att arbeta hemifrån även efter Coronapandemin är över. Kommer dessa personer att uteslutas från möjligheten att få skattefria personalvårdsförmåner? Hur blir det för resten av medarbetarna på kontoret? Vi sätter ljuset på hur väl skattereglerna står sig i den nya arbetsvardagen vi befinner oss i.

Veronica Rosén, skatte- och momsexpert på Simployer

Dyrare att sponsra damidrott än herridrott

Att sponsra damidrott är ofta dyrare än att sponsra herridrott. Orsaken är avdragsreglerna, men dessa kan ifrågasättas – det tycker i alla fall Veronica Rosén, skatte- och momsexpert på Simployer.

Veronica Rosén, momsexpert på Simployer reder ut ny dom från EU-domstolen som kan innebära att företag som fått nekat momsavdrag har momspengar att återfå.

Företag kan ha pengar att hämta hos Skatteverket

En ny dom från EU-domstolen medger momsavdrag vid sponsring – trots att kostnaden är högre än reklamvärdet. Detta kan innebära att företag som fått nekat momsavdrag har momspengar att återfå.

Den 1 juni 2021 började ett nytt regelverk för arbetsanpassning gälla i Sverige. HR-exper Anna Schönfelder på Simployer delger sin syn.

Nya regler om arbetsanpassning är inte helt självklara för arbetsgivaren

Den 1 juni 2021 började ett nytt regelverk för arbetsanpassning gälla i Sverige. Tanken var att det skulle göra det tydligare för arbetsgivaren hur de ska arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering. Framöver kommer det nog fortfarande att vara svårt för arbetsgivaren att arbeta med dessa frågor. Simployers HR expert Anna Schönfelder delger sin syn.

Unik kombination av HR tech och lokal expertis.

När människor når sin fulla potential så gynnar det också din affär. Genom en unik kombination av HR Tech och lokal expertis får vi både företag och människor att växa.

Simployer

Simployer Stockholm
111 23 Stockholm
Sverige

Besök våra andra nyhetsrum