Tågstrejk avblåst - ett styrkebesked för svenska modellen

Den 11 maj skulle tågtrafiken ha påverkats av strejk. Parterna förlängde dock förhandlingarna med hot om nya stridsåtgärder från och med 15 maj om ingen överenskommelse kom till stånd. Stötestenen? Inte löneökningsnivåer vilket man kunnat tro, utan olika syn på schemaläggning och arbetstid. Tidigt den 15 maj avblåstes dock strejken. Parterna hade kommit överens och ”svenska modellen” visade sig från sin bästa sida.

Samtidigt pågår strejk och blockad bland målare.
Inte heller här är stötestenen löneökningsnivåer – yrkeskvalifikationer och tid i provanställning står i fokus. Facket vill ha tydliga kvalifikationskrav kopplat till vem som kan anställas som målare, inte som idag – att vem som helst kan anställas som målare oavsett yrkesbakgrund. Arbetsgivarsidan vill återgå till 6 månaders provanställning i enlighet med LAS istället för 3 månader som följt av kollektivavtal. I slutändan finns all anledning att tro att parterna även här kommer komma överens. Att strida är ingen långsiktigt bra lösning för någon av parterna. Svenska modellen ger förvisso utrymme för utspel – men den tvingar också parterna att snabbt inse det ömsesidiga beroendet av varandra – vilket säkert ligger till grund för modellens unika och också historiska framgångar.

“Svenska modellen signalerar styrkebesked genom tågtrafikens avblåsta strejk. I slutändan syftar den svenska modellen till att tvingas tillbaka till förhandlingsbordet och att kompromissa. Är man villig att göra det, läggs stridsyxorna ner och bägge parter kan komma ut som vinnare” - säger Natalia Björkman, HR- och arbetsrättsexpert på Simployer.

Varför hotas det med strejker efter historisk höga löneavtal?

Så sent som 31 mars 2023 sattes ett historiskt högt märke. Många höll andan inför att industrins avtal skulle löpa ut. Men parterna kom överens om löneökningar motsvarande 7,4% över en 2 års period. Historisk högt och arbetstagarsidan kan ändå anses ha fått gehör för sina krav i sviterna av inflationen. Arbetsgivarsidan varnade att det kommer bli dyrt för arbetsgivarna och att det kan uppstå negativa konsekvenser av ett så pass högt märke. Många nya avtal har därefter tecknats på det höga märket.

Så vad är det nu som händer, varsel om stridsåtgärder låter sig inte väntas på?

“Kollektivavtal reglerar långt fler frågor än lönenivåer och utifrån denna bredd av villkor och förutsättningar finns utrymme att vidta stridsåtgärder i avtalslöst tillstånd. Lön kan inte köpa känslan av en säker arbetsmiljö, inte heller tillfredställande arbetstider” - säger Björkman

“Drivkrafter för att inte ingå nya avtal går inte att överblicka eller stävja med en lösning för alla. Branschförutsättningarna skiljer sig markant åt – där lön på ett område är avgörande och på ett annat frågan om arbetstid”, säger Björkman och avslutar:

“Sammantaget kan konstateras att lön inte verkar vara allt, inte ens i tider med svindlande hög inflation.”