Villaägare också hyresvärdar som i Kanada, USA och Norge

I Sverige försöker vi lösa bostadsbristen på traditionellt sätt –genom storskaligt byggande. Resultatet är att det går trögt.

Det finns dock alternativ. Kanada, USA och Norge har alla gjort lyckade satsningar med att skapa fler bostäder i redan befintliga villaområden. Och nu finns liknande planer ocksåi Sverige.

Enligt Boverket behöver det byggas 700 000 nya bostäder i Sverige mellan 2012 och 2025. Det innebär att vi omgående behöver fördubbla den årliga bostadsproduktionen. Och för det krävs inte bara investeringar och ändrade regler, det kräver även nytänkande.

En ofta förbisedd möjlighet är att vidareutveckla våra villaområden. Här finns en stor potential som få har tänkt på beroende på att våra ”mind-set” sedan länge främst varit inställda på storskaligt byggande.

Norska hybels och kanadensiska laneway houses

Denna typ av småskalig bostadsutveckling finns nämligen redan på andra platser i världen – med goda resultat.

Norge är sedan många år en förebild för småskalig bostadsutveckling. För att stimulera en sund hyresmarknad finns generella skattelättnader för privat uthyrning. Begreppet ”hybel”, det vill säga ett litet hem för uthyrning, är därför väletablerat.

Av Norges dryga miljon småhus har mer än 85 000 en hybel. Det betyder att 8,5 procent av Norges småhusägare också är en hyresvärd. Många nybyggda villor skräddarsys också för att vara flexibla och kunna rymma en eller två uthyrningsbostäder.

I Vancouver i Kanada – som har cirka 50 000 villor, vilket är jämförbart med Stockholms stad – har man istället gjort generella ändringar av planbestämmelserna vilket tillåter villastaden i Vancouver att utvecklas. Bland annat har juridiska förändringar gjorts så att man tillåter fler bostäder per fastighet och att garage kan byggas om till mindre bostäder, så kallade ”laneway houses”. Dessa små bostadshus har blivit så populära i Vancouver att ett garage omvandlas till en bostad varje dag. Liknande initiativ har även börjat växa fram i andra städer i Kanada.

Santa Cruz en förebild

Även i USA växer intresset för att skapa små bostäder på i redan befintliga bostadsområden. Här talar man om ”The Tiny house movement”. Små bostäder på max 28 kvadratmeter poppar upp överallt i USA – ofta med innovativ och kreativ design för att bostaden ska innehålla så mycket som möjligt på en liten yta.

Flera amerikanska städer har också gjort organiserade satsningar i likhet med Vancouver City.

I Kalifornien används begreppet Accessory Dwelling Unit, ADU, vilket är ett tillägg av en bostad på en enfamiljsfastighet, det vill säga en andra bostad. Dessa utvecklas ofta i underutnyttjade utrymmen av bostäder – antingen i den befintliga byggnaden eller som en separat byggnad.

En lyckad förebild är Kaliforniens populära kuststad Santa Cruz. Där startade man redan 2003 ett utvecklingsprojekt för att skapa fler andrabostäder i villaområdena samtidigt som man främjar en hållbar markanvändning och ett transportmönster som i sin tur minskar föroreningarna. Idag godkänner Santa Cruz i genomsnitt 50 ADU-bostäder varje år sedan och stadens utvecklingsprogram har vunnit flera utmärkelser. Santa Cruz används som modell för andra städer i Kalifornien. Santa Cruz har nu beslutat att fortsätta att implementera det så kallade ADU-programmet och att utvärdera effekterna.

Del av miljömål

En viktig nyckel till att den småskaliga bostadsutvecklingen har lyckats så bra i både Vancouver och Santa Cruz är att man skapat nya regler i kommunerna/delstaterna. Samtidigt har politiker från start varit tydliga med att utvecklingsprojekten är en del i de överordnade hållbarhetsmålen. Det sätter press på städerna att använda den befintliga marken smartare.

En annan viktig framgångsfaktor är att såväl politiker och kommuntjänstemän som arkitekter och villaägare samverkar.

Kommunerna har också tagit fram informationsmaterial som gör det enklare för villaägarna att realisera en andra bostad på sin tomt. Handböcker, teknisk rådgivning och andra stödstrukturer underlättar för husägare i förändringsprocessen. Bland annat kan villaägarna välja ett av flera förslag och sedan få byggtillstånd på kort tid.

Blockerade av storskaligt tänkande

Men Sverige då? Varför finns inte samma sak här? En småskalig bostadsutveckling är trots allt fullt realistisk också i Sverige. 2014 års kompletteringar i Plan- och bygglagen, PLB, har öppnat upp för nya möjligheter.

Så vad är haken?

Svaret är framför allt att vi har blivit blinda för möjligheten. Den har glömts bort på grund av att vi är fastlåsta i ett storskaligt tänkande när det gäller bostadsproduktion. Mycket av det som byggs idag är temporära modulbostäder.

– Om vi ska få bukt med bostadsbristen måste vi börja tänka i nya banor. Vi har bestämmelser sedan mitten av 1900-talet då kärnfamiljen var den enda modellen. Det fungerar inte längre, säger Karin Kjellson, projektledare för Kod Arkitekters utvecklingsprojekt 500k.

Projektet är delvis finansierat av Boverket och visar tydligt hur även småhusägare kan bidra till att minska bostadsbristen.

– Sverige har i en internationell jämförelse en stor andel småhus, totalt två miljoner. Men bara i var tredje hus bor det en barnfamilj. De flesta som bor i hus är faktiskt singlar och par. Och många av dessa, framför allt äldre, upplever att de bor för stort.

Om Sveriges kommuner – i likhet med bland annat Vancouver – uppdaterar sin policy för befintliga villaområden kan vi förändra detta.

– Om villaägare tillåts att bygga om och bygga ut skulle många äldre kunna bo kvar samtidigt som de skapar nya bostäder för framför allt unga. Precis som i Vancouver har vi i Sverige också gott om garage. Vi utnyttjar det vi redan har och gör det bättre – smart och hållbart, säger Karin Kjellson.

Sveriges husägare utgör med andra ord en stor outnyttjad resurs. Om en procent av Sveriges villaägare årligen bygger ytterligare en bostad på sin tomt, innebär det att vi kan skapa 500 000 nya hem på 25 år. Bara i Stockholms län skulle bostadsbyggandet kunna öka med 33 procent.

Några kommuner har redan börjat titta på möjligheterna, bland annat Helsingborg, Huddinge och Norrtälje. Kod Arkitekter och deras samarbetspartners i projektet 500k har bland annat tagit fram ett ”Grannskapsspel”, det vill säga ett spel som är speciellt utformat för att skapa diskussioner och öppna upp ögonen för småskalighetens möjligheter.

Spelet anpassas efter lokala förutsättningar vilket gör att husägare och kommuntjänstemän kan spela tillsammans och utveckla lösningar som möter behov och drömmar i varje grannskap.

– Många kommuner upplever en missmatch mellan medborgarnas bostadsbehov och det befintliga beståndet. De är kanske inte i behov av en ny – och dyr – stadsdel och då kan detta vara en bra lösning. Vi hoppas att vi inom något år har flera exempel på kommuner som anammat modellen fullt ut och som andra kan inspireras av. Här finns stora möjligheter för Sverige, säger Karin Kjellson.

Text: Pia Runfors

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 3 2016

Läs mer på: www.500k.se och kodarkitekter.se