Ur Samhällsbyggaren: Mer plats och bättre miljö med effektiv sophantering

Stockholm växer så det knakar. Detta påverkar inte bara i förorterna utan även i högsta grad stadens centrum där allt fler människor ska ta sig fram, arbeta, bo och vistas. All tillgänglig yta kommer att behöva utnyttjas optimalt. Detta påverkar såväl stadsplaneringen som boendemiljön.

Avfallsinsamlingen i Stockholms innerstad står samtidigt inför stora utmaningar och den nuvarande manuella insamlingen behöver förändras eller bytas ut. Avfallshanteringen påverkar den lokala stadsbilden genom att vara ett hinder för trafiken, den skapar buller och bidrar till luftföroreningar. Det finns även en arbetsmiljö­problematik kopplad till avfallsinsamlingen.

Fler än hälften av alla fastigheter i innerstaden använder sopsäckar i stället för plastkärl trots att dessa inte är förenliga med rekommendationer för en god arbetsmiljö. Säckarna behöver bytas ut mot kärl och placeras i markplan ut mot gatan. Detta ställer krav på fastighetsägare att i många fall behöva bygga om, vilket resulterar i uteblivna intäkter från ytor som behöver tas i anspråk. I de fall arbetsmiljöproblem redan har åtgärdats har detta skett genom förändring av befintlig manuell insamling, endast undantagsvis har alternativa insamlingssystem använts.

Ett alternativ till kärl är stationära sopsugar som vanligtvis installeras i nya stadsutvecklingsprojekt. Med nyutvecklad teknik förbättras möjligheten att installera dem storskaligt även i befintlig bebyggelse. För att utreda genomförbarheten i att installera en sopsug i Stockholms innerstad har en fallstudie för området Norra Sofia på Södermalm utförts med hjälp av finansiering från Vinnova. I den här fallstudien projekterades det nya konceptet Envac Quantum som är utvecklat för att användas i bland annat befintlig bebyggelse.

Resultaten från fallstudien jämfördes med en förändrad manuell insamling där åtgärder genomförts för att förbättra arbetsmiljön.

Jämförelsen visade att en stationär sopsug kan frigöra värdefulla ytor i fastigheter. Till skillnad från manuell insamling kan den installeras i trottoarplanet, vilket gör att soprum kan användas för andra ändamål. En förändrad manuell insamling skulle istället behöva ytterligare ytor för soprum. I Norra Sofia kan över 1 000 kvadratmeter frigöras om en stationär sopsug används för insamling av rest- och matavfall, och ytterligare 500 kvadratmeter skulle inte behöva tas i anspråk för att skapa nya förbättrade soprum.

En ekonomisk kalkyl visade att den årliga kostnaden för avfallsinsamling skulle vara lägre med en stationär sopsug än med förändrad manuell insamling. Detta då hänsyn tas till kostnader för investering, drift, underhåll, taxa och värdering av fastighetsyta. Jämförelsen visade även att en sopsug i innerstaden kan bidra till en mer levande stadsmiljö då ytorna i markplanet kan användas till verksamheter istället för soprum.

Flödet av tung trafik genom innerstaden, och därmed även utsläpp av partiklar, skulle minska påtagligt med stationär sopsug då enbart en terminal i utkanten av området behöver besökas. Gaturummet skulle dessutom i än högre grad kunna nyttjas för gående och cyklister samt grönytor.

För ett Stockholm som växer, där varje yta och funktion behöver optimeras kan en stationär sopsug därför bidra till en trevligare, hälsosammare och mer tillgänglig stadsmiljö för de som bor, besöker och arbetar i Stockholm. Exempel på den här typen av storskaliga sopsugsanläggningar installerade i stadskärnor finns inte bara i södra Europa, utan numer även i Norge. I Bergen har nyligen ett underjordiskt sopsugssystem installerats i hela innerstaden med mycket bra resultat på både framkomlighet och boendemiljö.

Text: Mattias Widell och Ida Svensson, Envac Scandinavia

Projektrapporten finns, i sin helhet, tillgänglig på www.envac.se/kunskapsbank.

Publicerad i Samhällsbyggaren nr 2 2016