Oron tydligt närvarande

Turbulensen på marknaden har fortsatt under februari. Temat med inflation och stigande räntor håller i sig men därutöver har krisen mellan Ryssland och Ukraina tilltagit. Stockholmsbörsen har inlett året svajigt och fallit med drygt 11 procent, vilket är mer än övriga aktiemarknader, men vi kan också notera en stor spridning mellan olika aktier. Även på räntemarknaden har det varit relativt stora rörelser under inledningen av året. Många bedömare väntar sig att volatiliteten består under kommande månader tills bilden klarnat.

Svag inledning på året
Många bedömare hade väntat sig att 2022 skulle bjuda på större rörelser på aktiemarknaden, där den ökade volatiliteten kunde kopplas till förväntningar på stigande räntor och en konjunktur som når sin topp. Därtill får vi lägga ett komplicerat geopolitiskt läge kopplat till situationen mellan Ryssland och Ukraina, och dessutom en snabb vändning i börsbolagens egna prognoser för året. Det gör att vi i mitten av februari står med ett ganska oklart läge, och enskilda dagar har tidvis bjudit på nedgångar på drygt 4 procent även om det skett en viss återhämtning till stängning. Placerare är uppenbart nervösa och allt fler verkar ha fingrarna på säljknappen.

Hittills i år har Stockholmsbörsen fallit med drygt 11 procent, vilket är mer än övriga aktiemarknader. Det är dock en stor spridning i utvecklingen mellan olika aktier, där vi ser att de svenska råvarubolagen har utvecklats starkt och i flera fall noterar uppgångar på 10–20 procent, samtidigt som hela 40 av de drygt 160 aktierna på Large Cap-listan fallit med mer än 20 procent. Den tekniktunga Nasdaqbörsen har under året backat med 10 procent och den ryska aktiemarknaden har samtidigt gått ned med 7 procent, vilket inte är oväntat med tanke på den utveckling vi sett. Men för de flesta börser är utvecklingen inte lika dramatisk och i Storbritannien har index till och med stigit med ett par procent så här långt under 2022. Den generella osäkerheten och rörelserna på räntemarknaden har också medfört att många räntefonder haft en svag utveckling. Av de närmare 200 företagsobligationsfonder (inom segmenten investment grade och high yield) som är noterade i svenska kronor, har endast 15 en positiv avkastning hittills i år, medan en majoritet har en avkastning på -1 till -5 procent.

Inflationen fortsätter att stiga
Bolagsrapporterna för det fjärde kvartalet 2021 har överlag slagit förväntningarna, men det är med allt mindre marginal som bolagen lyckats överträffa analytikernas prognoser. Något oväntat kan vi också notera att antal bolag som sänker sina egna prognoser inför 2022 ökat i relativt snabb takt. Från att ha varit på rekordnivåer vad gäller höjda prognoser under slutet av 2021 så har pendeln svängt och andelen företag som nu sänker förväntningarna på sig själva är fler än på över ett decennium. I kommunikationen i samband med kvartalsrapporterna kan vi också utläsa att allt fler lyfter fram stigande lönekostnader som ett potentiellt problem, vilket i kombination med den brist som fortsatt finns på vissa insatsvaror skulle kunna vara orsaker till de sämre utsikterna. Om det förverkligas eller inte är för tidigt att säga, men det skulle kunna vara en tidig varningssignal att bolagen själva nu bedömer att den bästa tiden i återhämtningsfasen ligger bakom oss.

I undersökningar som mäter professionella investerares humör bedöms fortsatt åtstramningar från centralbankerna samt hög inflation de största riskerna för de finansiella marknaderna. Mycket fokus hamnar därmed på räntenivåer och inflationen även i vår omvärldsbevakning på samma sätt som i tidigare månadsbrev. För euroområdet är det till stor del mat och energi som driver inflationen uppåt, i den senaste mätningen var inflationen 5,1 procent i regionen men justerat för mat och energi var den underliggande nivån endast 2,3 procent. Utfallet var emellertid högre än väntat för båda mätetalen, och samtidigt mer än dubbla den nivå vi kunnat se i regionen de senaste 10 åren. Från den europeiska centralbanken ECB väntas inga räntehöjningar förrän tidigast i slutet av innevarande år, medan övriga stimulanser successivt kommer att trappas ned. För många hushåll och företag är det emellertid en högst reell uppgång i priserna vi ser, som direkt påverkar den ekonomiska styrkan och möjligheten till konsumtion och investeringar. I Sverige har vi kunnat följa de stigande elpriserna och dess konsekvenser så gott som dagligen i rapportering från media, men också med politiska initiativ där regeringen förslagit närmare 7 miljarder kronor riktade till hushållen för att kompensera för de höga elpriserna.

Skillnaden mot utvecklingen i USA är tydlig. Inflationen satte där åter rekord i januari och nådde 7,5 procent. Skillnaden är dock att där kärninflationen, det vill säga exklusive uppgångar i mat- och energipriser, var hela 6,0 procent. Det vittnar om att det är ett bredare prisuppgång som sker på andra sidan Atlanten som kan få mer långtgående konsekvenser och som kan kräva ett kraftigare agerande från centralbanken. Efter att statistiken presenterades inleddes också omedelbart spekulationerna om Federal Reserve kan komma att göra en initial höjning av styrräntan på 0,5 procentenheter redan i samband med mötet i mars.

En faktor som på senare tid uppmärksammats är att den så kallade yieldkurvan (skillnaden mellan korta och långa räntor) börjat plana ut, drivet av stigande korträntor. Historiskt är det perioder som varit förknippat med en vändning i det ekonomiska sentimentet och konjunkturen, samtidigt som det påverkar bolagens möjligheter och kostnader vid refinansiering av lån. Hur och när centralbankerna agerar kommer fortsatt vara ett dominerande tema som vi löpande lär få anledning att återkomma till under det första halvåret.

För mer information
Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna.

Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din Säkrarådgivare.