Marknadskommentar januari: En skakig start på börsåret

Under fjolåret lyfte vi flera gånger inflationen som ett orosmoln. Inflationen i framförallt USA är också den huvudsakliga anledningen till att börsåret 2022 inletts något skakigare, då bedömare nu ser det som mer sannolikt att det under året kommer fler räntehöjningar än tidigare väntat. Under de inledande veckorna av januari har ett globalt aktieindex backat med 3 procent och Stockholmsbörsen har samtidigt fallit med omkring 8 procent.

Fyra räntehöjningar väntas
Om fjolåret avslutades i dur så har vi fått en inledning av 2022 som går i moll. Aktiemarknaden har fallit och räntorna stigit, och den huvudsakliga förklaringen till det stavas inflation. När USA presenterade en inflationsnivå på 7 procent så var det den högsta takt som uppmätts på över 40 år, och oron rör nu både att vi kan få vänja oss med en högre inflationsnivå, och effekterna av att den amerikanska centralbanken sätter igång maskineriet för att kyla av ekonomin.

Efter att protokollen från Federal Reserve offentliggjorts ökade marknadens oro för såväl en tidigare räntehöjning än tidigare befarat, som fler räntehöjningar än vad som låg i prognoserna. Den första höjningen i USA bedöms nu komma i mars och under året väntas i dagsläget fyra höjningar ske. Så sent som i oktober i fjol låg endast en räntehöjning i marknadens förväntningar. Det resulterar också i att obligationsräntorna stiger, där en tioårig amerikansk statsobligation handlas nu på 1,9 procent. Samtidigt har Federal Reserve i allt högre utsträckning tydliggjort hur stimulanserna ska nedmonteras, vilket ytterligare späder på osäkerheten kring bärigheten i den ekonomiska tillväxten efter covid.

I Sverige är än så länge inte situationen avseende inflationen lika dramatisk som i USA. De svenska konsumentpriserna visade i den senaste mätningen visserligen en uppgång på 4,1 procent, men justerat för effekten av de ovanligt höga energipriserna var den underliggande inflationen mer måttliga 1,7 procent. Men Sverige är inte en isolerad ö utan lär påverkas på flera sätt av utvecklingen i omvärlden, såväl vad gäller stigande inflation som följdeffekter på exempelvis den finansiella marknaden.

Ledande indikatorer tyder på fortsatt god aktivitet
Den globala ekonomiska tillväxten väntas ligga över trend under 2022, vilket vi lyfte fram i förra månadens marknadskommentar. Den bilden stärks när vi studerar olika ledande indikatorer, exempelvis ett globalt sammanvägt inköpschefsindex. Även om den senaste mätningen för december var på en lägre nivå än föregående månader så tyder utfallet på 54,3 på en fortsatt god tillväxttakt. Faktum är att indexet 18 månader i rad signalerat expansion i den globala ekonomin, och slutsatsen blir att återhämtningen kommer att fortgå under året om än i en något lugnare takt än under 2021. Samtliga åtta delkomponenter som bygger indexet (exempelvis orderingång, priser och tillgång till personal) ligger fortfarande över 50-nivån, vilket indikerar expansion, men samtliga utom en av dessa noterade också en lägre nivå än i föregående mätning.

Granskar vi utvecklingen i enskilda länder var trenden likartad, där så gott som alla nationer visade en expansionstakt om än i lägre fart än tidigare under året. Två länder bryter dock mönstret, Kina där mätningarna tyder på accelererande tillväxt, samt Tyskland som är det enda land som indikerar en kontraktion och inbromsning i den ekonomiska aktiviteten.

Även det tyska ZEW-indexet, som sammanställer analytikernas bedömningar av utvecklingen i landet, visar en svag trend avseende nuvarande läge. Däremot publicerades nyligen en uppdatering av indexet som visar att framtidsutsikterna är positiva, med en väntad stärkt tillväxttakt under kommande 6 månader. En anledning är att påverkan från covid väntas avta ju närmare sommaren vi kommer, och framför allt bedöms utsikterna förbättras för konsumentrelaterade sektorer och exportsektorn, vilka båda har stor betydelse för den tyska ekonomin. Så även den tyska motorn verkar kunna rulla igång igen under våren.

Börsen inleder året svagare
Att osäkerheten på de finansiella marknaderna tilltar har resulterat i att börserna generellt sett visat en svagare utveckling sedan årsskiftet, med ett världsindex som backat med omkring 3 procent, Stockholmsbörsen har till dags dato fallit med cirka 8 procent och tekniktunga Nasdaq med 7 procent. Mer volatila och tillväxtorienterade aktier är teoretiskt några av de som borde påverkas mest vid denna typ av trendskiften, och hittills verkar det alltså ha besannats.

Historiskt har faser då den amerikanska centralbanken inlett räntehöjningar inte inneburit att aktiemarknaden börjat vika. Tvärtom är det ofta en period då bolagsvinsterna fortsatt visar en stark utveckling och tar över som drivkraft på börsen, som därmed brukar hålla i sin positiva trend. Men en fråga som bedömare nu ställer sig är om vi verkligen kan jämföra dagens läge med tidigare räntehöjningscykler, då vi knappast haft någon ränta alls under det senaste decenniet.

Men att centralbankerna höjer räntor och drar tillbaka stimulanser är i grunden ett resultat av att den ekonomiska utvecklingen är stark och behöver nedkylning, vilket bör kunna ses som något positivt. Undersökningar visar också att professionella investerare för tillfället förväntar sig en period av både högre tillväxt och inflation än normalt, vilket också är signaler som är synonymt med en ekonomisk boom. En del av svaren om kommande trenden kan vi säkert få de närmaste veckorna då börsbolagen kommer att presentera sina bokslut för 2021. Efter ett par år med mycket god avkastning på aktiemarknaden kan det emellertid vara läge att se över riskerna i din portfölj, kontakta gärna din Säkrarådgivare för att boka ett möte.

För mer information
Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna.

Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din Säkrarådgivare.