Marknadskommentar från Säkra 17 februari

Stigande vinster i bolagen, global återhämtning i BNP-tillväxten, fortsatta stimulanser från centralbanker och regeringar, samt få intressanta alternativ. Det är de fyra punkter som i princip samtliga strateger lyfter fram som anledningar till ytterligare ett bra börsår. Vi går igenom dessa faktorer och reflekterar lite kring vad som skulle kunna stjälpa lasset. Dessutom gör vi ett nedslag på räntemarknaden och ser vad som hänt bland företagsobligationsfonderna det gångna året.

Vad talar för ett bra börsår, och vad talar emot?

Under den senaste tiden har det presenterats en hel del strategirapporter från banker, kapitalförvaltare och analyshus, och många bedömer att det finns förutsättningar för ytterligare ett bra börsår. När man läser dessa framgår att så gott som samtliga lyfter fram fyra grundläggande faktorer.

1. Återhämtning i världsekonomin: I januari presenterade IMF, den internationella valutafonden, sin uppdaterade prognos för den globala ekonomiska tillväxten. Efter det svaga fjolåret, då global BNP väntas falla med 3,5 procent väntas en kraftfull återhämtning under 2021. Den global tillväxten bedöms till 5,5 procent, vilket sedan följs av en uppgång om 4,2 procent under 2022. Under nedgången klarade sig tillväxtmarknaderna generellt sätt något bättre, Kina uppvisade till och med positiv tillväxt under helåret. Trenden i återhämtningen väntas bli likartad, det vill säga uppgången blir starkare på tillväxtmarknaderna än för de mogna ekonomierna. Värt att notera är också att Europa, trots en väntad stark uppgång under de kommande två åren, knappt får näsan över vattenytan. För flera av länderna i regionen bedömer IMF att BNP-nivån vid utgången av 2022 bara kommer vara på, eller marginellt över, nivån vid slutet av 2018. Det går alltså att hävda att covid mer eller mindre kapat tre till fyra års tillväxt i Europa.

2. Vinsttillväxten i bolagen: När 74 procent av bolagen på amerikanska S&P 500 har rapporterat utfallet för det fjärde kvartalet så har omkring 80 procent av dessa slagit analytikernas prognoser vad gäller både vinster och försäljning. Det måste ses som ett styrkebesked även om det finns anledning att tro att analytikerna varit lite restriktiva med sina antaganden med tanke på det osäkra läget. Faktum är att det är ett av de bästa kvartalen sedan finanskrisen vad gäller det faktiska resultatet relativt prognoserna. Analytikerna bedömer att de globala vinsterna under fjolåret föll med 15 procent från 2019 års nivå, men att återhämtningen under 2021 och 2022 kommer att bli stark. I år förväntas vinsterna stiga med 29 procent vilket sedan följs av en tillväxt på 15 procent under 2022. Samtidigt vet vi att analytikerna generellt sett har en tendens att vara lite för optimistiska och gärna drar ut trenderna, men trots det är det en kraftfull comeback som ligger i korten.

3. Stimulanser från centralbanker och regeringar: De låga räntorna väntas bestå och samtidigt kommer nya åtgärder, eller besked om att de befintliga programmen förlängs. Tillgångsköpen har tillfört likviditet, vilket i sin tur återförts till marknaden och varit en viktig bidragande orsak till den stigande aktiemarknaden. Balansräkningarna hos centralbankerna i USA, EU och Japan har svällt rejält det senaste året, och vi har svårt att se att centralbankerna skulle dra åt kranarna redan nu. Tvärtom verkar signalerna vara att man är beredda att tillföra med stimulanser om så krävs.

4. Få/inga alternativ till aktier för den som letar avkastning: Fortfarande är aktiemarknaden kanske det främsta alternativet för många investerare som jagar avkastning. Även om den absoluta värderingsnivån för aktier är på historiskt höga nivåer så är värderingen ställd i relation till dagens räntenivåer inte lika dramatisk, vilket vi belyst i tidigare marknadskommentarer. Givet den värderingsmetodiken avviker den potentiella avkastningen för aktier de kommande 10 åren inte nämnvärt det historiska utfallet. Det går också att hävda att om vi blickar framåt ett par år är inte aktiemarknaden lika övervärderad, eftersom vinstökningarna då gör att vi växt ikapp dagens värdering. Därutöver finns strukturella förändringar i börsernas sammansättning, där snabbväxande teknikbolag med (motiverat) hög värdering idag dominerar på ett sätt som inte varit fallet tidigare, vilket gör att vi man kanske ska vara mer restriktiv med att dra direkta historiska jämförelser.

Vad talar då emot att trenden ska fortsätta? Kanske att alla är så pass överens om att det ser bra ut. Liten tuva stjälper ofta stort lass som ordspråket går, och när alla tittar åt ett håll kan ganska små störningar medföra stora störningar även på aktiemarknaden. Vi kan i ett antal olika mätningar som försöker fånga graden av optimism/pessimism bland investerare se att vi är långt över tidigare högstanivåer, klart över topparna innan It-bubblan sprack i början av 2000-talet och ännu högre sett i relation till nivåerna innan finanskraschen för ett drygt decennium sedan.

Det finns ett tydligt spekulativt inslag på marknaden som är svårt att se som hälsosamt, utan snarast drivet av en överoptimism och en känsla av att man annars missar någonting. För vem vill inte se sitt sparkapital fördubblas mindre än ett år, såsom man kunnat i ett antal småbolagsfonder på den svenska marknaden? Vem önskar inte att man hade Tesla i portföljen och var med på resan från 100 dollar i mars till dagens börskurs på över 800 dollar per aktie? För oavsett om man tror på småbolagens möjligheter, eller på Teslas framtid som tillverkare av elbilar, och nydanare inom batterier och solenergi så är det senaste årets utveckling anmärkningsvärt (milt sagt). Ett av de senaste exemplen är händelserna kring GameStop, som har affärsidén att sälja dator- och Tv-spel i ett stort butiksnät, vilket inte varit så framgångsrikt under senare år då nedladdningar och andra digitala lösningar tagit över. Drivet av småsparare steg aktien från cirka 20 dollar vid årsskiftet till 483 dollar som högst i slutet av januari, för att sedan falla tillbaka till drygt 50 dollar. För oss som satt i finansmarknaden runt sekelskiftet då stämningsläget och börsrörelserna var likartade så ringer obehagliga klockor som påminner oss vad som hände därefter.

Djupdykning bland företagsobligationsfonderna

I förra månadens marknadskommentar gjorde vi en genomgång av utvecklingen för fonder inriktade mot den svenska marknaden, och denna gång tänkte vi ta en titt på hur det gått inom ett par kategorier räntefonder. Företagsobligationer har ökat snabbt i popularitet, och inte minst på den nordiska marknaden har det tillkommit många fonder de senaste åren. Anledningen är att dessa under ett antal år kunnat uppvisa mycket god avkastning, och kunder i många fall upplevt placeringarna som relativt säkra. På vissa håll har man till och med kunnat se att de marknadsförts som alternativ till traditionella bankkonton, vilka som bekant ofta ger noll i ränta men till ingen (eller åtminstone väldigt låg) risk.

Förenklat kan man säga att det finns två olika risknivåer bland företagsobligationsfonderna, Investment Grade (IG) och High Yield (HY). Skillnaden är vilken kreditkvalitet, och därmed finansiell styrka som de företag som ger ut obligationerna har, där bolag med bra kreditvärdighet klassas som IG och de med sämre ligger i segmentet HY. De som har sämre kreditvärdighet tvingas att betala högre ränta till sina långivare och kan ge en bättre avkastning för investeraren, men bedöms alltså samtidigt ha en större risk för betalningsinställelser. Som vanligt ställs således risk mot avkastning.

Prissättningen för de olika kategorierna bygger på ett antal komponenter, där den så kallade kreditspreaden är bland de viktigare att ha koll på. Kreditspreaden visar hur marknaden för tillfället prissätter risken i en obligation, och är rent konkret det extra påslag som en obligationsköpare kräver i kompensation för att ta risken att låna ut sina pengar till ett visst bolag. Är spreaden 3 procent och den underliggande räntan 1 procent, så är den förväntade avkastningen 4 procent förutsatt att investeraren behåller placeringen hela löptiden och att bolaget som gett ut obligationen klarar sina åtaganden. I en fond är dock förvaltaren ofta mer aktiv och kan utnyttja olika investeringsmöjligheter då tillfällen uppstår, och det senaste året borde ha varit en utmärkt möjlighet för sådana affärer.

När spreadarna stiger är det ett tecken på att placerare är mer osäkra, vilket alltså innebär att värdet på underliggande obligationer faller. En enkel tumregel är att om spreaden stiger 5 procentenheter och löptiden är 3 år på obligationen, så faller värdet med 5x3 procent = 15 procents värdenedgång. När det gäller ränteplaceringar talar vi dessutom alltid och utvecklingen i svenska kronor, köper man en obligation i en annan valuta så är det minst lika mycket en valutaplacering som en ränteplacering vilket medför betydligt högre risk.

När vi gick in i covidkrisen för ganska precis ett år sedan så var spreadarna på låga nivåer, vilket alltså innebär att priserna var höga och placerarna såg ganska få moln på himlen. Men ganska snart förändrades som bekant bilden och spreadarna steg kraftigt, då det sågs som mer sannolikt att allt fler företag faktiskt kunde få problem med att betala sina skulder eller till och med gå i konkurs. För IG-segmentet, alltså de som anses vara i bäst form, såg vi värdefall på den globala marknaden med omkring 10 procent. Amerikanska IG-fonder föll med något mer och nordiska fonder med samma inriktning backade med drygt 4 procent. Men inom segmentet HY var rörelserna mer dramatiska, nedgången globalt låg i spannet 15–20 procent, där amerikansk HY föll med över 30 procent och nordiska HY-fonder backade med hela 13 procent.

Men precis som på aktiemarknaden var prissättningen för företagsobligationer i mitten av mars attraktiv för de som har ett längre perspektiv och möjligheter att vänta ut krisen. Uppgången har varit extrem, där amerikansk HY sticker ut med en uppgång på närmare 60 procent sedan bottennivåerna. Men även på global basis har återhämtningen varit stark, med en värdestegring för IG på 15 procent och HY med 24 procent. Så ett år senare har vi faktiskt inom samtliga regioner och för både Investment Grade och High Yield kursnivåer som ligger över nivån för 12 månader sedan. Den nordiska marknaden, oavsett segment har stigit med närmare 1 procent på ett år, USA har stigit med 4–5 procent och globala företagsobligationsfonder har i vår genomgång visat en uppgång på 2–3 procent.

Samtidigt medför det att vi åter har en marknad som är högt värderad, inte minst gäller det High Yield där spreadarna fallit ordentligt, och den förväntade avkastningen idag ligger på drygt 3 procent, vilket är en historiskt låg nivå. Ränteplaceringar har sin plats i en balanserad portfölj, men det är precis lika viktigt att följa utvecklingen och trenderna som när det gäller aktier vilket många ofta glömmer. Samtidigt är det senaste året en bra påminnelse om att risken i företagsobligationer inte är att likställa med bankkontot, men de är å andra sidan inte heller lika tråkiga som investeringsform.

För mer information

Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna och hjälpa våra kunder. Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din rådgivare inom Säkra.

Säkra Liv & Pension