Alliansen sänker ambitionerna inom demensvården

Under torsdagen antog hälso- och sjukvårdsnämnden en ny plan för arbetet med demenssjukdomar i Skåne. Tyvärr innebär det kraftigt sänkta ambitioner jämfört med den tidigare planen. I budgeten för 2019 sänkte det borgerliga styret anslaget till det strategiska arbetet mot demenssjukdomar från sex till två miljoner. 2020 försvinner finansieringen helt. Därmed kan inte det strategiska arbete för jämlik demensvård som påbörjades 2016 fullföljas.

Ett antal aktiviteter, bland annat arbetet för att förbättra läkemedelsanvändningen inom demensvården, måste nu avslutas i förtid. De två miljoner som återstår av finansieringen kommer huvudsakligen att satsas på att fortsätta arbetet med Skånemodellen för en kostnadseffektiv och personcentrerad vårdprocess som börjat genomföras tillsammans med sex skånska kommuner, om än i mer begränsad omfattning.

Socialdemokraterna är starkt kritiska till det borgerliga styrets nedskärningar. De lägger i praktiken ner än väldigt framgångsrik verksamhet som gör viktiga insatser för att förbättra hälsan och livskvaliteten hos en mycket utsatt patientgrupp och deras anhöriga.

–De flesta av oss känner någon som drabbats av en demenssjukdom, med allt vad det innebär. Kan vi upptäcka det tidigt och sätta in rätt behandling kan vi ge de drabbade och deras anhöriga flera goda år tillsammans som de annars skulle ha gått miste om, säger Anna-Lena Hogerud (S), regionråd och andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

I takt med ökande medellivslängd blir det allt fler som drabbas av kognitiv svikt eller kognitiv sjukdom. I nuläget lever uppskattningsvis 21 000 skåningar med en demenssjukdom. År 2037 beräknas de vara 32 000, nästan 50 procent fler.

–Demenssjukdomar är en av sjukvårdens stora utmaningar framöver. Vi behöver öka ambitionerna, inte sänka dem. Det här är en besparing som riskerar att bli väldigt kostsam i längden. Men framför allt drabbar den demenssjuka och deras anhöriga, säger Anna-Lena Hogerud (S).

Hälso- och sjukvårdensnämnden beslutade också om att fördela 44 miljoner till dialys- och njursjukvården, baserat på en fempunktsplan som togs fram under förra mandatperioden. Det rödgröna styret påbörjade då arbetet med att kartlägga behoven och förde en konstruktiv dialog med patientföreningarna. Socialdemokraterna är därför positiva till att den processen nu mynnar ut i att dialys- och njursjukvården får ett resurstillskott, men kritiska till att styret kallar det en satsning när det i själva verket finansieras genom nedskärningar på sjukhusens verksamhet i stort.

–Alliansen håller inne 500 miljoner från sjukhusen med ena handen genom att inte finansiera befintlig verksamhet fullt ut. Sedan ger de tillbaka mindre än 300 miljoner med den andra i form av incitamentspengar, IVA-platser och dialys. Det är kärnan i deras tal om satsningar, säger Anna-Lena Hogerud (S).