Kliniska lärandemiljön viktig under klinisk praktik i utbildningen

Att den kliniska läromiljön är viktig för sjuksköterskeutbildningen och specialistutbildningar för sjuksköterskor är sedan tidigare fastställt. Forskning visar att handledning under klinisk praktik, i form av diskussioner och reflektioner, är viktig för studenternas lärandeupplevelser. I en ny studie fokuserar forskare från bland annat Röda Korsets Högskola på en tidigare relativt outforskad grupp, sjuksköterskor som studerar en specialistutbildning med inriktning mot distriktssköterska.

– Primärvård och hemsjukvård är två områden där vi ser ett snabbt växande behov. En av anledningarna till detta är att vi ser en åldrande befolkning, vilket ställer högre krav på sjukvården för att möta upp dessa behov kring vård, berättar Birgitta Bisholt, professor i omvårdnad och prefekt vid Röda Korsets Högskola.

Klinisk praktik central för studenters professionella utveckling

För att möta de professionella krav som ställs är en specialistutbildning, där studenternas kunskap och förmåga utvecklas vidare, ett viktigt steg. I Sverige är den vanligaste specialistutbildningen inriktad mot distriktssköterska, ett område där behoven och efterfrågan har ökat i takt med att befolkningsmängden i landet växer. Den kliniska delen av utbildningen är central för studenterna då den ger dem möjlighet att öva och utveckla sina teoretiska kunskaper i den kliniska praktiken. En av de stora utmaningarna är att skapa en meningsfull klinisk placering som låter studenterna utveckla sina förmågor.

– Få studier har genomförts med fokus på just distriktssköterskestudenters syn på den kliniska lärmiljön. Det finns ett behov av mer kunskap kring dessa studenters lärande inom området för att optimera lärandet och därmed öka kunskapen hos studenterna för att säkerställa en patientsäker vård, förklarar Birgitta Bisholt.

Arbetsmiljön för personalen påverkar lärandet negativt för studenterna

Studien visar att flera faktorer påverkar studenternas möjlighet att lära sig vid en klinisk placering. Det behöver finnas tillräckligt med meningsfulla lärsituationer med ett flerdimensionellt innehåll för att det ska bli en positiv lärandeupplevelse. En arbetsmiljö som medförde psykosociala påfrestningar och hög stressnivå bland personalen påverkade studenternas lärande negativt.

– För att ytterligare förbättra sitt lärande från den kliniska praktiken behöver studenterna lärare som har den kunskap och kompetens som krävs för att stödja mer avancerade reflektioner och kritiskt tänkande kring olika vårdande situationer, säger Birgitta Bisholt.

Mer information

Läs hela studien: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36062832/

Kontakt

Birgitta Bisholt, professor i omvårdnad och prefekt vid Röda Korsets Högskola: www.rkh.se/birgittabisholt