Remissyttrande U2013/4880/GV Friskolorna i samhället SOU 2013:56

Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är föreningen för aktörer på den svenska riskkapitalmarknaden (Private Equity). Riskkapital är en aktiv ägarform och fungerar som en katalysator för tillväxt i svensk ekonomi. SVCA företräder företag som direkt eller indirekt investerar i onoterade bolag d.v.s. såväl riskkapitalfonder samt svenska institutionella investerare som svenska förvaltare av s.k. investeringsrådgivare till utländska förvaltare. Det bör även noteras att det som i dagligt tal refereras till som riskkapitalfonder i huvudsak utgörs av förhandlade saminvesteringsarrangemang organiserade i form av svenska kommanditbolag, engelska eller andra utländska limited partnerships och svenska aktiebolag. 

Fakta om Private Equity-sektorn

Cirka 800 svenska bolag är ägda av aktörer inom Private Equity, dessa sysselsätter sammanlagt cirka 200 000 anställda i Sverige. Det motsvarar närmare 5 procent av de anställda i Sverige. Enligt en studie genomförd av Unionen var ca 8500 sysselsatta inom utbildningssektorn i Private Equityägda portföljbolag vid årsskiftet 2012/2013. Den svenska Private Equitysektorn motsvarar närmare 9 procent av BNP. SVCA har 106 ordinarie medlemmar som är General Partners (GP) eller andra förvaltare som investerar i onoterade företag och är aktiva ägare direkt eller indirekt, dessas exklusiva investeringsrådgivare eller Limited Partners (LP) vilket även innefattar offentligt ägda organisationer med motsvarande verksamhet samt ett 60-tal associerade medlemmar. 

Sammanfattning

Som utgångspunkt har SVCA att god kvalitet lönar sig i längden och att god kvalitet är en förutsättning för överskott i verksamheten. SVCA instämmer därför i många av de förslag som lämnas i utredningen och kan se att många av de bestämmelser som föreslås i grunden är bra för friskolesektorn. SVCA tillstyrker förslaget om prövning av skolhuvudmännens lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet. SVCA anser det vara av yttersta vikt att oseriösa aktörer rensas bort från utbildningsbranschen och instämmer därför i förslaget gällande prövning. 

Det finns emellertid förslag som är alltför långtgående, kostnadsdrivande samt tillför onödig administration då den önskade effekten kan uppnås med mindre ingripande reglering. För att säkerställa så hög kvalitet som möjligt är det av största vikt att så mycket av tillgängliga resurser som möjligt går till kärnverksamheten d.v.s. undervisningen. 

SVCA anser också att det är av yttersta vikt att alla privata ägarformer behandlas lika vilket inte blir konsekvensen av vissa av de föreslagna bestämmelserna. SCVA är mycket kritisk till en reglering vars syfte är att diskriminera en ägarform och ifrågasätter om förslaget är juridiskt hållbart. Det går inte att säga vilken typ av ägande som är bra, istället bör varje ägare bedömas var för sig utifrån den kvalitet som ägaren presterar. Dessutom så skulle krav på ägandets varaktighet innebära en rad praktiska problem, exempelvis i fall där ägare vill sälja på grund av personliga skäl såsom sjukdom men även för specifika driftsformer som föräldra- och personalkooperativ. 

För att upprätthålla kvalitet inom skolväsendet är kontinuerliga investeringar av centralt. SVCA:s statistik visar tydligt att Private Equity investeringar inom skolan fallit dramatiskt sedan 2011. Vissa av de föreslagna bestämmelserna skulle med stor sannolikhet accelerera denna för samhället olyckliga utveckling. 

Inledning 

Samtliga nya bestämmelser som Friskolekommittén föreslår har kvalitet i fokus. Fristående skolor ska få gå med överskott, men överskottet ska vara förenat med krav på god kvalitet. Sedan friskolereformen 1992 så har privata aktörer blivit en betydande del av den svenska skolan. SVCA:s medlemmar äger cirka 10 företag inom utbildningsbranschen med över 8500 anställda. SVCA har som utgångspunkt att god kvalitet lönar sig i längden och att god kvalitet är en förutsättning för överskott. Kvalitet i undervisningen gör skolan mer attraktiv vilket leder till ett ökat elevantal. SVCA vill också betona att överskott är en förutsättning för att garantera huvudmannens långsiktiga ekonomiska stabilitet, vidare så är överskott en förutsättning för att kunna hantera oförutsedda händelser samt genomföra nödvändiga investeringar. 

Företag är beroende av olika ägare i olika faser för att kunna utvecklas. Private Equity har som affärsidé att förvärva, vidareutveckla och därefter finna en ny hemvist till företag där det kan fortsätta att utvecklas positivt. Private Equity har därför en mycket lång investeringshorisont, upp till 14 år, då man måste ta hänsyn till att det ska vara attraktivt för nästa ägare. Målet med ägandet är att utöva ett ägande som ska inge förtroende, som ger ledningen och personalen i bolaget en möjlighet att fortsätta byggandet av en bra företagskultur och som ger välskötta skolor av högsta kvalitet. Under tiden för ägandet tillförs ytterligare kompetens i styrelsen, samt resurser för kvalitets- och kompetensutveckling i verksamheten. SVCA anser därför inte att det är längden i antal år som är det avgörande för att bedriva skolverksamhet. Varje ägare bör bedömas utifrån den kvalitet som ägaren presterar. 

När det gäller skolan ser vi inte att det främsta hotet mot kvaliteten är längden på ägandet i antal år utan ineffektiviteten i den politiska styrmodellen som de kommunala skolorna lyder under. Det ständiga flödet av så kallade "skolreformer" av olika slag skapar stor oro och osäkerhet hos skolledare och personal och gör långsiktig planering svår. Investeringar främjas av långsiktighet och förutsägbarhet d.v.s. så låg grad av politisk osäkerhet som möjligt. 

SVCA anser det därför vara av yttersta vikt att alla ägarformer behandlas lika vilket inte blir konsekvenserna av vissa av de föreslagna bestämmelserna där Private Equityägda företag åsidosätts i förhållande till andra ägarformer. Detta vore mycket allvarligt för mångfalden av aktörer inom den svenska skolan och därmed valfriheten. 

SVCA anser också att privata investeringar inom skolan bör uppmuntras, detta är ett måste om kvaliteten inom de privata friskolorna ska kunna upprätthållas. I dagsläget är detta inte fallet vilket illustreras av den bifogade grafen, som tydligt visar att antalet Private Equity investeringar i aktier i skolsektorn samt den investerade summan inom skolan kraftigt minskat sedan 2011. Det är sannolikt en konsekvens av den politiska osäkerheten. SVCA anser att det stora samhällsproblemet snarare är fallande investeringar inom skolsektorn och inte mångfalden av ägare. SVCA anser att man ska skilja på kortsiktigt ägande och kortsiktighet i det sätt man driver företaget. Det senare är inte lämpligt och inte förenligt med Private Equitys affärsmodell. 

SVCA:s synpunkter på utredningen 

Kap. 11.1 Prövning av skolhuvudmännens lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet 
Förslaget tillstyrks.
SVCA anser det vara av yttersta vikt att oseriösa aktörer rensas bort från utbildningsbranschen och instämmer därför i förslaget gällande prövning.

Kap. 11.1 Anmäla ändringar i ägar- eller ledningskrets 
Förslaget tillstyrks.
SVCA instämmer i förslaget under förutsättning att föreskrifterna anger tydligt vilka fysiska eller juridiska personer som ska vara föremål för anmälan, och att detta inte innebär en allt för betungande administration för huvudmannen samt att Skolverkets hantering är skyndsam.

Kap. 11.3 Samrad med kommunen före friskoleetablering
Förslaget tillstyrks. 
SVCA anser dock att frågan om tillstånd även i fortsättningen bör prövas av Statens skolinspektion då staten är en objektiv part. SVCA uppfattar det förfarandet som mer rättssäkert än att tillståndsprövningen överlämnas åt kommunen eller att kommunen får vetorätt.

Kap. 11.4 Meddelarskydd för anställda vid frisskolor
Förslaget tillstyrks, då SVCA anser att meddelarskydd bidrar till ökad transparens och öppenhet.

Kap. 11.5 Översyn av bidragsbestämmelser i skollagen
Förslaget tillstyrks, då SVCA anser att det finns en rad brister i befintliga bidragsbestämmelser som bör ses över.

Kap. 11.8 Skyndsamt beslut om godkännande om särskilda skäl med hänsyn till elevernas möjlighet att fullfölja sina studier
Förslaget tillstyrks. 

Kap. 11.8 Tvåårsregeln
Förslaget tillstyrks. 
SVCA instämmer i sak men anser att möjligheten att skjuta upp skolverksamheten bör utgöra huvudregeln då ett kalenderår är orimligt kort tid att starta en utbildning på. Om rätten att skjuta upp starten ska formuleras som ett undantag så anser SVCA att det är viktigt att tillämpningen inte blir för snäv utifrån motiven.

Kap. 11.9 Frågan om skolors utrymme för nytänkande och innovation
Förslaget tillstyrks.
SVCA anser att den nya skollagen har lett till kraftigt begränsat utrymme för fristående skolor inom nytänkande och innovation.

Kap. 11.5 Obligatoriskt Informationssystem för alla skolor
Förslaget tillstyrks inte.
SVCA instämmer inte i den del av förslaget som avser att huvudmannen ska redovisa enhetens resultat på skolenhetsnivå. Ett bolag med ett flertal skolor fördelar inte alltid kostnaderna på enhetsnivå, vilket innebär att implementering av regeln skulle leda till redovisning av schabloniserade kostnader vilket inte innebär en rättvisande bild av enheternas ekonomi. SVCA anser i de fall där huvudmannen är del av en koncern det mer korrekt att redovisa koncernmoderns ekonomi vilket skulle ge en mer rättvisande bild samt visa verksamhetens långsiktiga ekonomiska stabilitet.

Kap. 11.2 Prövning av ägarnas lämplighet och långsiktighet
Förslaget tillstryks inte.
SVCA är mycket kritisk till en reglering vars syfte är att diskriminera en ägarform och är tveksam till om förslaget är juridiskt hållbart. Det går inte att säga vilken typ av ägande som är bra, istället så bör varje ägare bedömas var för sig utifrån den kvalitet som ägaren presterar. Dessutom så skulle krav på ägandets varaktighet innebära en rad praktiska problem, exempelvis i fall där ägare vill sälja på grund personliga skäl såsom sjukdom men även för specifika driftsformer såsom föräldra- och personalkooperativ. Om utredningens förslag om långsiktighet genomförs så är det angeläget att uppnå ett rättssäkert förfarande, där de rekvisit som ska uppfyllas tydligt definieras och en besvärsmöjlighet införs.

Kap. 11.5 Öppenhet, insyn och offentlighet — införande av offentlighetsprincipen
Förslaget tillstyrks inte.
Förslaget skulle innebära kraftigt ökade kostnader i form av administration etcetera. För att garantera kvalitet så är det viktigt att resurser inte styrs bort från undervisningen. SVCA anser att det som staten vill uppnå med införandet av offentlighetsprincipen går att uppnå med andra medel som är mer kostnadseffektiva. 

Kap. 11.6 Skärpta sanktioner vid allvarliga brister
Förslaget tillstyrks inte.
Då en privat koncern verksam inom den svenska skolan har flera huvudmän som är självständiga i förhållande till varandra så skulle de föreslagna vitesbestämmelserna där koncernens betalningsförmåga beaktas innebära en kollektiv bestraffning mot alla huvudmän verksamma inom koncernen. Detta är stick i stäv mot hur huvudmannaansvaret regleras i skollagen samtidigt som det i praktiken skulle innebära att kommuner där koncernen är verksam kan tvingas finansiera viten gällande brister i skolor verksamma i andra kommuner. 

Det finns också en risk att koncernbestraffning kan skada koncernens soliditet vilket skulle ha negativa konsekvenser för koncernens möjlighet att bedriva långsiktig kvalitativ undervisning. SVCA anser därför att vitet ska kopplas till den skolenhet som föreläggandet avser. 

Kap. 11.9 Frågan om reglering av syftet

Förslaget tillstyrks inte. SVCA anser det är fullt tillräckligt med de andra ändringar som föreslås. Det är viktigt att driftsformen fortsatt är fri. Angående kommitténs förslag om reglering av bolagverksamhetens syfte så anser SVCA att den föreslagna regleringen är uddlös. Ägarens lämplighet är det viktiga ej bolagets syfte.