Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Remissyttrande Fi2013/4570 Europeiska kommissionens förslag till ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet 2011/96/EU

Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är föreningen för aktörer på den svenska riskkapitalmarknaden (Private Equity). SVCA företräder företag som direkt eller indirekt investerar i onoterade bolag d.v.s. såväl institutionella investerare som svenska förvaltare av s.k. riskkapitalfonder samt svenska investeringsrådgivare till utländska förvaltare. Det bör även noteras att det som i dagligt tal refereras till som riskkapitalfonder/Private Equity-fonder i huvudsak utgörs av förhandlade saminvesteringsarrangemang organiserade i form av svenska kommanditbolag, engelska eller andra utländska limited partnerships och svenska aktiebolag.

Fakta om Private Equity-sektorn

Cirka 800 svenska bolag är ägda av aktörer inom Private Equity, dessa sysselsätter sammanlagt cirka 200 000 anställda i Sverige. Det motsvarar närmare 5 procent av de anställda i Sverige. Den svenska Private Equitysektorn motsvarar närmare 9 procent av BNP. SVCA har 106 ordinarie medlemmar som är General Partners (GP) eller andra förvaltare som investerar i onoterade företag och är aktiva ägare direkt eller indirekt, dessas exklusiva investeringsrådgivare eller Limited Partners (LP) vilket även innefattar offentligt ägda organisationer med motsvarande verksamhet samt ett 60-tal associerade medlemmar.

Sammanfattning

Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) anser inte att det är lämpligt att införa en generell skatteflyktsbestämmelse i direktivet 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (Direktivet). SVCA anser vidare att det finns en risk att förslaget att beskatta vinstutdelning i den mån utdelningen är avdragsgill i dotterbolaget är för vid i sin föreslagna utformning och att ett klargörande avseende bestämmelsens tillämpningsområde krävs.

Synpunkter

Bestämmelser mot missbruk

Direktivet föreskriver i sin nuvarande lydelse att Direktivet inte ska hindra medlemsstaterna från att tillämpa nationella eller avtalsgrundande bestämmelser som behövs för förebyggande av bedrägeri och annan oredlighet eller missbruk (artikel 1.2). Merparten, om inte alla, medlemsländer har bestämmelser mot missbruk. I Sverige finns såväl lag (1995:575) mot skatteflykt som principen att beskattning ska ske i enlighet med rättshandlingarnas innebörd. Att införa ytterligare en generell skatteflyktbestämmelse inom Direktivets tillämpningsområde vid sidan av dessa kan befaras inverka negativt på rättssäkerheten och förutsägbarheten. SVCA anser att de möjligheter som idag finns för medlemsstaterna att tillämpa nationella regler för att motverka missbruk av bestämmelserna i Direktivet är tillräckliga och ändamålsenliga.

Vidare är utformningen av den föreslagna skatteflyktbestämmelsen mycket generell och den innehåller termer och begrepp vars innebörd är svårtolkade. Som exempel kan nämnas begreppen "rimligt affärbeteende" och "skattelättnad som inte återspeglas i skattebetalarens affärsrisker och kassaflöden". Det finns även en risk att medlemsstater tolkar dessa, och andra, begrepp i den föreslagna skatteflyktsbestämmelsen olika. Detta sammantaget innebär att det starkt kan ifrågasättas om syftet med förslaget att "gemensamma bestämmelser mot missbruk i alla medlemsstaterna kommer att säkerställa klarhet och säkerhet för alla skattebetalare och skatteförvaltningar" kommer att uppnås.

Införandet av en generell skatteflyktsbestämmelse riskerar att skapa osäkerhet även avseende förfaranden som det inte finns anledning att ifrågasätta. Exempelvis vore det mycket olyckligt om skatteflyktbestämmelsen tolkas som att helt legitima holdingbolagsstrukturer kan anses utgöra ett "artificiellt arrangemang" och därmed inte erhålla skattebefrielse. För det fall specifika oönskade förfaranden har identifierats bör dessa kunna förhindras på annat mindre ingripande sätt än genom att införa en svårtolkad generell skatteflyktbestämmelse.

Beskattning av vinstutdelning i den mån utdelningen är avdragsgill i dotterbolaget

Bakgrunden till förslaget om beskattning av vinstutdelning i den mån utdelningen är avdragsgill i dotterbolaget är att undvika dubbel icke-beskattning. Vad som åsyftas är olika typer av hybridsinstrument där medlemsstater klassificerar dessa instrument olika (skuld respektive eget kapital) med den följden att betalning behandlas som en avdragsgill kostnad i utbetalarens medlemsstat och som en skattefri vinstutdelning i mottagarens medlemsstat. SVCA har förståelse för kommissionens mål att motverka dubbel icke-beskattning till följd av medlemsstaternas olika klassificering av hybridinstrument.

Räckvidden av den föreslagna bestämmelsen är dock svår att överblicka. Det är mycket viktigt att en bestämmelse om att mottagande bolags medlemsstat ska beskatta den del av vinstutdelningen som är avdragsgill i det utbetalande dotterbolagets medlemsstat inte går utöver vad som krävs för att uppnå önskat resultat. Det är enbart oavsiktlig dubbel icke-beskattning som ska träffas. Icke-beskattning kan dock i vissa fall vara avsiktlig och bör inte motverkas av den föreslagna bestämmelsen i Direktivet. Som exempel kan nämnas olika typer av skatteincitament för att stimulera finansiering med eget kapital samt svenska investmentföretags möjlighet att göra avdrag för lämnad utdelning. Enligt SVCA finns det inte skäl att i Direktivet motverka denna typ av nationell avsiktlig icke-beskattning. SVCA kan inte till fullo överblicka om dessa och andra typer av avsiktlig icke-beskattning träffas av den föreslagna bestämmelsen och förespråkar därför ett klargörande för att säkerställa att enbart oavsiktlig dubbel icke-beskattning träffas.

Det kan även noteras att förslaget att beskatta vinstutdelning i den mån utdelningen är avdragsgill i dotterbolaget torde få begränsad betydelse i Sverige under förutsättning att bestämmelsen träffar det som är avsett, dvs. olika typer av hybridinstrument. Även om ett lån utformas som ett hybridinstrument så torde det inte kunna klassificeras som en andel enligt de svenska reglerna om skattefrihet för näringsbetingade andelar. Såvitt SVCA kan bedöma har det inte heller förekommit något missbruk i form av dubbel icke-beskattning på Direktivets tillämpningsområde i Sverige.

Ämnen

Kategorier


Om SVCA:
Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) är branschföreningen för aktörer på den svenska riskkapitalmarknaden. Riskkapital är en aktiv ägarform och fungerar som en katalysator för tillväxt i svensk ekonomi. www.svca.se

SVCA är en intresseorganisation för aktörer inom private equity

Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA) är en intresseorganisation för aktörer inom private equity. SVCA har ca 70 ordinarie medlemmar. Medlemsföretagen är både aktörer som investerar i tidiga faser (s.k. venture capital) och aktörer som investerar i mogna företag med stabila kassaflöden.
Såväl statliga som privata aktörer är medlemmar i SVCA.

SVCA förmedlar inte riskkapital.

SVCA

c/o KG10, Kungsgatan 8
111 43 Stockholm
Sweden