Ny forskning: Det industrihistoriska arvet och förnyelsen i Bergslagen

Vilken roll kan det industrihistoriska arvet spela vid en förnyelse av industriregioner på tillbakagång? Det är huvudfrågan i tre nya skrifter från Riksantikvarieämbetet där forskarna har studerat Bergslagens industriella kulturarv som en resurs vid satsningar på en turismdriven tillväxt.

Trots ekonomiska satsningar av den svenska regeringen och EU på nyföretagande, vägar, järnvägar och regionala högskolor har det varit svårt att vända den nedåtgående trenden på gamla industriorter. Lokaler, bostäder och samlingslokaler har övergivits. Efterhand har ett hopp därför satts till besöksnäringen. Bergslagens rika natur- och kulturarv förväntas genom satsningar på turism bidra till nya företag, arbetstillfällen och inflyttning.

En grupp forskare har i det av Riksantikvarieämbetet finansierade FoU-projektet Brytpunkt Bergslagen undersökt olika satsningar under de senaste årtiondena. Den gemensamma frågeställningen i tre nya skrifter från projektet är vilken betydelse det industrihistoriska arvet i form av fysiska anläggningar, spåren av industriell verksamhet i naturen och i människors minnen kan ha för regionens förnyelse.

– Förhoppningsvis kan de tre rapporterna ge nya idéer om hur det industriella kulturarvet via turismsatsningar kan bidra till en regional förnyelse av Bergslagen och andra gamla industriregioner, säger Maths Isacson, professor emeritus vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet och projektansvarig för rapportserien.

De tre rapporterna

En av skrifterna undersöker brett Bergslagens näringsliv, befolkning och service sedan början av 1990-talet med hjälp av offentlig statistik. En slutsats är att det i många orter har blivit lättare att besöka än att bo permanent. Förklaringen är avvecklingen av offentlig service, affärer, banker och vårdinrättningar medan det är gott om hotell, restauranger och kulturevenemang.

Den andra skriften tydliggör problemen för stora EU-finansierade program att involvera lokala företagare och engagera invånarna lokalt i industriarvsturismen.

Den tredje studien visar på utrymmet för kulturmiljöns företrädare att hävda industriarvets värden när de ställs mot företrädare för ekonomiskt och juridiskt starkare natur- och produktionsvärden.

Bakgrund Bergslagen

Bergslagen, den en gång i tiden så framgångsrika järn- och stålregionen med stor ekonomisk betydelse för Sveriges ekonomi, arbetarrörelse och självbild, har sedan mitten av 1970-talet upplevt en kraftig tillbakagång. Åtskilliga industriföretag har stängt eller ändrat sin produktion och minskat sin personal. Invånare har flyttat och de kvarvarande har blivit allt äldre. Det finns orter som framgångsrikt vänt utvecklingen och idag står på en bredare ekonomisk grund. Men på många mindre orter har skatteunderlaget stadigt krympt och servicen inskränkts medan behoven snarare ökat.