Reumatisk sjukdom ska inte vara ett hinder för att arbeta

Debattartikel: Människor med sjukdom i rörelseorganen både vill och kan leva ett gott liv, men kan komma att behöva lite mer stöd än friska för att fullt ut kunna delta i samhället. I Sverige lever cirka en miljon människor med reumatisk sjukdom, samlingsbegreppet reumatiker omfattar personer med reumatiska sjukdomar samt personer med andra sjukdomar i rörelseorganen.

I takt med att de moderna läkemedelsbehandlingarna har blivit fler och bättre har möjligheterna att delta aktivt i arbetslivet ökat. Numera kan man stoppa, och framförallt hejda, snabb ledförstörelse. Bilden av hur en reumatiker ser ut är inte densamma idag som den var 50 år sen när behandlingsformerna var få och kunskapen om hur man behandlar reumatiska sjukdomar var liten.

Att kunna bidra till samhället är viktigt för alla och de flesta människor med reumatisk sjukdom både kan och vill jobba, men även här kan en del stöd behövas. Det kan till exempel gälla anpassningar av arbetsplatsen, som ofta är bra för alla arbetstagare. Höj- och sänkbara skrivbord är till exempel hälsofrämjande även för friska ryggar. Andra åtgärder som flexibla arbetstider och förståelse för reumatikerns speciella situation är förstås en tillgång.

I perioder – och för vissa – kan en person med sjukdomar i rörelseorganen sakna förmåga att arbeta och då är det viktigt att den personen ändå får en levnadsstandard som går att leva på. Tryggheten i det är en viktig del i processen att bli friskare och få ett bättre liv.

Den typiska personen med långvarig sjukfrånvaro på grund av en sjukdom i rörelseorganen är en kvinnlig undersköterska inom kommun och region som är i sextioårsåldern och har en ledsjukdom, enligt en undersökning gjord av AFA Försäkring.

Undersökningen som kartlagt sjukfrånvaron för både män och kvinnor inom avtalsområdet Svenskt näringsliv/LO visar att sjukdomar i rörelseorganen är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro för män. Det är den näst vanligaste orsaken för kvinnor inom samma avtalsområde och för både kvinnor och män inom kommuner och regioner. Trots många goda ansatser från samhällets sida som till exempel lagförslaget om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter, finns det mer att göra.

Reumatikerförbundet vill att socialförsäkringen ska omfatta alla, vara gemensam och solidariskt finansierad. Alla människor ska ges möjlighet att arbeta till 100 procent av sin förmåga och kunna försörja sig på det.

Om en persons förmåga är 90 procent av en heltid är det orimligt att kräva att den ska vara sjukskriven 25 procent. Det är slöseri med resurser och arbetskraft. Ett mer flexibelt sjukskrivningssystem skulle ge ett större arbetskraftsutbud och större möjligheter till egenförsörjning. Både samhället och individen vinner på ett mer flexibelt system.

Reumatikerförbundet vill:

• Att kontinuerligt stöd ges till arbetsgivare som anställer människor med funktionsnedsättning, inte bara i samband med anställningstillfället.
• Att alla ska ges möjlighet att arbeta efter funktionsförmåga.
• Att möjlighet ska finnas till ökad flexibilitet med fler nivåer för sjukskrivning och sjukersättning än de som finns idag.
• Att även arbete under få timmar ska ge utdelning i form av sjukpenninggrundande inkomst, SGI

Vi vill se ett mer flexibelt socialförsäkringssystem som är anpassat till människor med kronisk sjukdom. Vi ser fram mot en dialog med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) för ett mer inkluderande arbetsliv.

Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet

Läs artikeln på Dagens Samhälles sida.