Renovas miljöstipendiat 2023: ”All mikroplast en fara för fiskar”

Mikroplast anses vara ett hot mot människor, djur och natur. Men hur farlig är den? Och är det någon skillnad om den kommer från konventionell eller återvunnen plast – eller från så kallad nedbrytbar bioplast?
Det undersöker Renovas miljöstipendiat 2023, Azora König Kardgar, doktorand vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Idag finns det mikroplast i stort sett överallt – i havet och andra vattendrag, i jorden, i luften och i hela ekosystem. Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar som är mindre än fem millimeter. Det kan vara fragment av plastföremål som brutits ner av solens strålning, mekanisk nötning och kemiska processer. Det kan också vara fibrer från syntetmaterial som fleece eller vara avsiktligt tillverkat som ingrediens i till exempel smink och rengöringsmedel.

En stor del av mikroplasten hamnar i vattendrag där fiskar och andra djur riskerar att skadas eller förgiftas av kemikalierna som plasten innehåller. De kan drabbas av hormonstörningar, beteendeförändringar och så kallad oxidativ stress som kan skada celler och vävnader.

Azora König Kardgar har i sin forskning specialiserat sig på hur mikroplast påverkar sötvattenfiskar – bland annat den svenska abborren och tilapian, abborrens avlägsna afrikanska släkting, som är en viktig matfisk i stora delar av världen.

– Alla plaster jag undersökt har påverkat fisken, säger hon.

– Bioplast och så kallad biologiskt nedbrytbar plast beskrivs ofta som ett hållbart och säkert alternativ. Men till min förvåning visade sig bioplast ha ännu större påverkan på fisken än ”vanlig” plast. Bioplast kan brytas ner snabbare inuti fisken och i så små delar att den kan tränga in i alla typer av celler i fiskens kropp.

Även mikroplast från återvunnen plast verkar medföra större risker. Plast som återvunnits utan tillräckligt kontrollerade former kan innehålla en cocktail av tusentals olika kemikalier.

– Alla länder är inte lika nogräknade med säkerheten. Förutom att slutprodukten kan vara en hälsorisk kan själva hanteringen läcka kemikalier och vara farlig för dem som arbetar med den.

Exakt vilka kemikalier det är som påverkat fisken och hur det i förlängningen kan ha effekt på andra djurs och människors hälsa är ännu oklart för Azora och hennes team.

– Det här behöver undersökas mer, säger hon. Jag är så glad över stipendiet från Renova som nu ger mig utrymme att gå djupare in på effekten av återvunnen plast.

29-åriga Azora König Kardgar hade en magisterexamen i teknisk biologi från universitetet i Darmstadt i Tyskland i bagaget när hon flyttade till Sverige 2020. En doktorandtjänst lockade i ett forskningsprojekt inom det så kallade Limnoplast – ett tväreuropeiskt samarbete kring forskning om mikroplaster i sötvatten. I hennes forskningsteam ingår såväl toxikologer som kemister, ingenjörer, jurister och psykologer.

– Det är väldigt positivt att ett återvinningsföretag som Renova engagerar sig i att lösa den här typen av frågor. Det är omöjligt att fånga in den mikroplast som redan läckt ut i naturen, men tillsammans kan vi jobba för att det inte ska bli värre.

– Jag vill inte uppmana någon att sluta använda plast. Men det är viktigt att vi alla tänker oss för innan vi köper och använder plast – och att vi fortsätter att separera och sortera ut det!

Renovas Miljöstipendium:
Renova donerar 100 000 kronor årligen till ett forskningsstipendium för doktorander och unga forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet inom alla vetenskapsområden. Forskningen ska bedrivas inom miljöområdet och ha anknytning till Renovas verksamhet.

Vid frågor kontakta:

Kurt Lindman, hållbarhet och strategisk utveckling
031-618815