Skånskt hantverk skrivs in på Sveriges lista över immateriellt kulturarv

I dag, den 30 maj 2024, skrivs tre skånska hantverkstekniker in på listan över Sveriges immateriella kulturarv. Flamskvävnad, skånsk knyppling och korgflätning i hassel och ene från Skåne är de tekniker som Institutet för språk och folkminnen valt att lägga till på listan.

Institutet för språk och folkminnen är ansvariga för Sveriges förteckning över immateriellt kulturarv. Kalle Forss är hemslöjdskonsulent på Hemslöjden i Skåne och en av initiativtagarna till att föreslå att just dessa tre skånska hantverk ska föras in på Sveriges lista över immateriellt kulturarv.

– Det immateriella kulturarvet handlar om kunskapen att kunna tillverka till exempel korgar i hassel eller ene. Men inte bara att kunna fläta dem utan också kunskapen om var man hittar och väljer ut materialet och hur man hanterar det på rätt sätt för att få till en bra korg, säger Kalle Forss.

I Regionmuseet Skånes samlingar finns flera vackra knypplade skånska spetsar och knyppeldynor. Samlingarna innehåller även en mängd korgar, bland annat en potatiskorg i flätad ene med två handtag. Även flamskvävnad som är en slags bildväv, ofta med färggranna blommor och dekorationer, finns i Regionmuseet Skånes samlingar.

På listan över Sveriges immateriella kulturarv finns sedan tidigare två andra skånska kulturarv, spettkaka och ålarvet längs den så kallade ålkusten i östa Skåne.

Vad är immateriellt kulturarv?

Immateriellt kulturarv är traditioner, seder och bruk som har överförts mellan generationer. Det kan vara till exempel hantverk, musik och berättelser. År 2011 undertecknade Sverige Unescos konvention om tryggandet av det immateriella kulturarvet och det är Institutionen för språk och folkminnen som sköter Sveriges förteckning över immateriellt kulturarv.