Så kan du minska minoritetsstress – bemötande viktigt

Att besöka en psykiatrisk mottagning kan vara en jobbig upplevelse för vem som helst. Men som HBTQ-person är du extra utsatt.

– Det viktigaste är att vi kan möta patienterna på ett sätt som gör att det blir bra och som skapar positiva erfarenheter av vården, säger Algot Allansson, som just nu gör sin praktiska tjänstgöring för psykologer (PTP) på Vuxenpsykiatriska mottagningen i Kungsbacka.

Alla människor lever med stress i olika grad men som HBTQ-personer kan du även tvingas hantera minoritetsstress. Det är den oro som personer i minoritetsgrupper upplever och som handlar om att ständigt behöva vara på sin vakt och beredd på att bli utsatt eller ifrågasatt.

– Är man i en minoritet så finns en unik stress kring hur man kommer att bli bemött på grund av sin minoritetsstatus. Den känslan finns inte hos de som tillhör majoriteten, säger PTP-psykologen Algot Allansson.

Ökad risk för suicidförsök hos HBTQ-personer

Minoritetsstress kan för många leda till en ökad psykisk ohälsa. En utredning som Folkhälsomyndigheten gjorde förra året visar att unga HBTQ-personer har en ökad risk för suicidförsök jämfört med heterosexuella personer i samma ålder.

– En patient som kommer till psykiatrin och ska träffa en psykolog, sjuksköterska eller läkare tycker antagligen att det är stressigt i någon grad och oroar sig för hur det kommer att bli, förklarar Algot Allansson och fortsätter:
– Men som till exempel trans kanske du även oroar dig för om personalen kommer att använda rätt namn när de ropar upp dig i väntrummet eller om det kommer att stå rätt pronomen i journalen.

För att minimera stressen som uppstår är det viktigt att vårdpersonal har kunskap om minoritetsstress och vad begreppet innebär.

– Det är en del som ofta blir förbisedd när man pratar om psykisk ohälsa. Men om man möter någon med depression eller ångest så är det rimligt att även prata om könstillhörighet, minoritetsstress eller om att vara gay och hur det påverkar.

Algot Allansson tycker det är viktigt att fler personer inom vården får kunskap om frågor som rör HBTQ, minoritetsstress och könsdysfori.

– Om man är homosexuell eller transperson så möter man det här i vardagen hela tiden och man kanske inte själv reagerar på det. Därför är det viktigt att vårdpersonal har koll på begreppet så att vi kan lyfta det och prata om det.

Minoritetsstressen kan leda till att patienter drar sig från att ta kontakt med vården.

– Har vi patienter som är rädda eller oroliga för att de ska behandlas fel så kanske det gör att de blir mindre benägna att söka vård. Det är säkert också en orsak till att människor med minoritetsstress mår sämre, för man undviker att söka vård eftersom man har dåliga erfarenheter av det.

Viktigt med välkomnande vårdmiljö

För att hjälpa till att minska stressen är det viktigt med personalens bemötande, att man säger rätt namn när man ropar upp patienten i väntrummet, att det står rätt i journalen, att man är medveten om sina egna förutfattade meningar och försöker ställa så öppna frågor som möjligt. Dessutom kan man göra vårdmiljön mer välkomnande genom att till exempel ha regnbågs- och transflaggor i lokalen.

– Jag tror att många har kunskap kring detta men att man lätt kan glömma bort det. Det viktigaste är att vi kan möta patienterna på ett sätt som gör att det blir bra och som skapar positiva erfarenheter av vården. Att vi har ett öppet språk och att vi har de kunskaper som krävs, säger Algot Allansson.

Fakta: Algots tips till dig som möter patienter med minoritetsstress

• Gå igenom modellen för minoritetsstress tillsammans med patienten. Det kan vara validerande och skapa en känsla av att det inte är patienten det är fel på.
• Hjälp patienten att känna stolthet över sig själv och den hen är.
• Hjälpa till att finna samhörighet med andra och visa att hen inte är ensam genom att till exempel tipsa om olika föreningar som finns.
• Tipsa om filmer, tv-serier eller böcker som patienten kan finna igenkänning i.
• Se till att ha rätt kunskap. Det är inte patientens uppgift att utbilda dig i vad det innebär att vara till exempel queer, pan eller icke-binär.

På regionhalland.se/psykiatrin kan du lära dig mer om psykiatrisk specialistvård.