Pressmeddelande -
Region Skånes tatuerare gör nya bröstvårtor
Att behöva operera bort ett bröst är en livsförändrande händelse. Men med hjälp av nål, färg och hantverksskicklighet kan en förlorad bröstvårta återskapas. Möt Region Skånes tatuerare, Linda Engman, som hjälper kvinnor efter bröstrekonstruktion.
”Hur ser din drömvårta ut?” Det är en fråga som tatueraren Linda Engman får ställa med jämna mellanrum.
– Det är inte som med många andra kroppsideal, där vi påverkas av rådande trender och normer. Alla har väldigt personliga preferenser när de väljer hur bröstvårtan ska se ut. Hos de som bara opererat det ena bröstet, är utmaningen att i stället matcha den nya bröstvårtan med den som finns kvar, förklarar hon.
Ensam om yrket tatuerare i Region Skåne
På en rostfri rullvagn intill britsen i mottagningsrummet står småflaskor med aprikos, röd, gul och svart färg uppradade. Hur färgerna ska kombineras för att uppnå ett naturtroget resultat, kräver ett vant öga och många timmars träning. Efter 15 år som verksam tatuerare började Linda Engman i somras en anställning på plastikkirurgiska mottagningen, på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Av de cirka 300 yrkestitlar som ryms i Region Skånes verksamheter, är hon ensam om sin yrkesbeteckning.
– I min roll får jag skörda så mycket tacksamhet. Jag räddar inte liv men jag kan hjälpa personer att få känna sig hela igen.
Behandlats för bröstcancer
Gemensamt för kvinnorna hon möter är att de behandlats för bröstcancer och genomgått kirurgi. De flesta som kommer har fått ett nytt bröst genom rekonstruktion med kroppsegen vävnad eller implantat. Ibland kan en hudflik skapas för att efterlikna en ny bröstvårta. Men det händer att ärrvävnad och tunn hud kan begränsa den möjligheten.
– Eftersom själva bröstvårtan ofta behöver tas bort ser det inte längre ut som patienten är van vid. Det kan vara smärtsamt att bli påmind om sitt trauma varje gång man ser sig i spegeln och att inte känna igen sig själv kan upplevas som en sorg.
Många av kvinnorna hon möter har aldrig tidigare varit i kontakt med en tatueringsmaskin.
– När någon är osäker på om det här är något för dem är det väldigt praktiskt att kunna visa patienterna hur det kommer att se ut, säger hon och visar insidan av sitt ena knä som pryds av en högst verklighetstrogen bröstvårta.
Knävårtan tatuerade hon på sig själv som ett eldprov, för att se vad som krävdes för ett lyckat resultat.
Huden ett levande material
Patienterna kommer två gånger med några veckors mellanrum. På återbesöket justeras skuggorna för att optimera slutresultatet.
– Hud är ett levande material och pigmenten biter olika på olika sorters hud. Att tatuera på ärrvävnad kräver varsamhet men eftersom jag använder hudfärg så kan det i princip inte gå fel.
Det var när hennes syster opererades för sköldkörtelcancer, som Linda Engman upptäckte att hon kunde använda sitt hantverk för att hjälpa andra. Systern hade fått ett större ärr på halsen.
– Jag föreslog att vi skulle pröva att tatuera över det med hudfärgade pigment. Hon blev nöjd och efteråt syntes det mycket mindre.
Sedan dess har antalet kosmetiska tatueringar som hon utför blivit allt fler.
– Som tatuerare är det väldigt vanligt att kunder vill tatuera över iögonfallande ärr. Exempelvis personer som haft självskadebeteende tidigare i livet och som vill kunna visa armarna utan att folk ställer en massa frågor. Det känns fint att kunna hjälpa någon att bli sig själv.
