Vanliga fel vid ansökan om radonbidrag

I Sverige har privatpersoner sedan juli 2018 haft möjlighet att söka ett så kallat radonbidrag hos Boverket. Bidraget kan sökas av småhusägare i behov av radonsanering. Radonbidrag får lämnas med 50 procent av en skälig kostnad för åtgärderna, dock högst med 25 000 kronor. Bidrag kan sökas för sådana åtgärder som bedöms nödvändiga för att huset efter åtgärderna ska ha en radonhalt på högst 200 becquerel (Bq) per kubikmeter inomhusluft.

Bidraget betalas ut i efterskott – gör rätt från början
Bidraget betalas ut i efterskott när arbetet är slutfört. Ett villkor för bidraget är att du efter saneringsåtgärderna gör en uppföljningsmätning av radonhalten. Uppföljningsmätningen ska göras på samma sätt som den bidragsgrundande mätningen. För att erhålla bidraget är det alltså viktigt att göra rätt hela vägen, från början till slut. Ett par relativt vanliga fel är:

• Besiktningen som genomförts är bristfällig och har ej utrett förhållandet mellan radon från marken jämfört med radon från byggnadsmaterialet
• Man använder en ej godkänd radonkonsult (av länsstyrelsen) och riskerar därigenom risk för avslag

Notera även att man för att kunna göra en ansökan om radonbidrag måste ha genomfört en långtidsmätning som visar radonhalten som ett årsmedelvärde. En sådan mätning ska göras under eldningssäsongen och utföras med hjälp av ett ackrediterat laboratorium.

Efter genomförd åtgärd är ytterligare ett par relativt vanliga fel att man skapar större undertryck i huset genom ökad frånluftsventilation utan att samtidigt öka tilluften, eller att man felaktigt utgår från att en ökad luftomsättning löser problemet med markradon. I bägge fallen kan åtgärderna vara otillräckliga och innebära att radonbidraget uteblir. 

Viktigt att inte avgränsa de möjliga radonkällorna
Vid radonutredningar händer det också att man gör misstaget att inte undersöka alla tänkbara orsaker till förhöjda radonvärden. På så vis riskerar man att missa den huvudsakliga orsaken till problemet. Som exempel kan nämnas att det ibland finns en tendens att föreslå enkla tätningsåtgärder vid exempelvis gamla golvbrunnar utan att ens kontrollera om det också finns otätheter i själva grundkonstruktionen.

Det finns husägare som blivit väldigt besvikna på dåliga resultat trots att man följt rådet att täta kring golvbrunnar. I dessa fall har det huvudsakliga problemet ofta varit ett helt annat och där borde lufttryckspåverkande åtgärder åtminstone funnits med som en möjlig åtgärd. Därmed inte sagt att lufttryckspåverkande åtgärder alltid är bäst.

Sammanfattningsvis är rådet att alltid använda kompetenta och godkända radonkonsulter, arbeta med stor noggrannhet samt sist men inte minst, se till att inte ha för bråttom att slå fast var felet ligger. Då ökar du chanserna att åtgärden blir rätt samtidigt som ansökan om radonbidrag godkänns.

Läs mer om radonbidrag på www.radonbidrag.se
Läs mer om radon och radonmätning på www.radonova.se