Ny metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser – Radonova lämnar remissvar till SSM

För drygt två år sedan infördes en ny Strålskyddslag som innebär att landets arbetsgivare ska ha kontroll på radonhalten på arbetsplatsen. För att förenkla och förbättra förutsättningarna att genomföra tillförlitliga arbetsplatsmätningar har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tagit fram ett förslag på en ny metodbeskrivning för arbetsplatsmätningar. Som landets största radonlaboratorium har Radonova Laboratories mätningar från mer än 15 000 arbetsplatser. Utifrån statistik från dessa mätningar har Radonova nu lämnat remissvar till SSM.

I Radonovas remissvar framgår bland annat att mätningar på arbetsplatser inte alls följer ett lika bestämt mönster var höga radonhalter påträffas som vid mätning av till exempel flerbostadshus. Orsaken är främst att verksamhetslokaler i allmänhet har ett mer avancerat ventilationssystem som kan ge upphov till större lokala skillnader i tryck och därmed ge lokalt höga radonhalter.

Noterbart är också att en väldigt stor andel av arbetsplatserna som mätts har någon eller några lokaler där referensvärdet 200 Bq/m³ överstigs. Genom att placera ut en större mängd radonmätare visar Radonovas statistik att man minskar riskerna att missa arbetslokaler med förhöjda radonhalter. Samtidigt ger fler mätpunkter och mer data ett bättre underlag för att vid behov kunna åtgärda förhöjda värden på ett effektivt sätt.

Det måste bli enklare att genomföra en säker arbetsplatsmätning
I Radonovas remissvar läggs stor vikt vid behovet av att förenkla och förtydliga hur arbetsgivare själva kan genomföra en radonmätning.

– Trots att den nya strålskyddslagen infördes för drygt två år sedan är efterlevnaden väldigt långt ifrån vad den borde vara. Fortfarande har bara en bråkdel av landets arbetsplatser genomfört en radonmätning. Här menar vi att den nya metodbeskrivningen måste bidra till att fler följer lagen och därför behöver bli tydligare och enklare att följa. Det är exempelvis viktigt att beräkningen av hur många detektorer samt uppföljande mätningar som behövs kan göras av arbetsgivaren själv, säger Radonova Laboratories vd Karl Nilsson.

– Det ska alltså inte krävas en hög teknisk kompetens inom radon och ventilation för att kunna genomföra en radonmätning. Här vill vi därför understryka att den nya metodbeskrivningen behöver mer konkreta riktlinjer vad gäller urval, antal och placering av radonmätare. Samtidigt ser vi att förslaget till ny metodbeskrivning har tydliga fördelar jämfört med den gamla. Den föreslagna nya metoden för uppföljande radonmätning i sju dygn med tidsupplöst mätmetod verkar exempelvis mycket bra, fortsätter Karl Nilsson.

Nya undersökningar bekräftar vikten av att mäta ordentligt
För att ge SSM ett gediget underlag har Radonova i remissvaret bifogat en ny rapport över radonmätningar på mer än 100 större arbetsplatser. I remissvaret finns även en rapport med två större mätprojekt som vart och ett omfattar cirka 500 mätpunkter.

– Resultatet från den rapporten visar att man kan finna oväntat höga radonhalter oberoende av våningsplan eller var man mäter någonstans. Rapporten bekräftar i det avseendet vikten av att man mäter i tillräcklig omfattning och inte nöjer sig med ett för litet antal mätpunkter, kommenterar Tryggve Rönnqvist, teknisk chef på Radonova Laboratories.

Vanligt med förhöjda värden
Samtidigt som flertalet arbetsgivare inte mätt radon visar Radonovas statistik baserad på mätningar vid cirka 2 000 arbetsplatser att 19,5 procent av dessa har förhöjda värden av radon. 

– Mot den bakgrunden och med tanke på att omkring 500 svenskar varje år drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon är det viktigt att myndigheter, arbetsgivare och branschföreträdare arbetar tillsammans för att minska det antalet. På Radonova vill vi medverka till att den nya metodbeskrivningen bidrar till att öka kunskapen och förenklar arbetsplatsmätningar. Här är vi övertygade om att den nya beskrivningen blir ett stort steg i rätt riktning, avslutar Karl Nilsson.

Strålskyddslagen i korthet
Referensvärdet för radon i Sverige är 200 Bq/m³ utryckt i årsmedelvärde. Årsmedelvärdet får man fram genom att placera ut radondosor på arbetsplatsen. Om 200 Bq/ m³ överskrids har arbetsgivarenskyldighet att anmäla det till Strålsäkerhetsmyndigheten och vid behov genomföra åtgärder för att sänka radonhalten. Det enskilt högsta värde som Radonova hittills uppmätt på en arbetsplats är 6 430 Bq/ m³ uttryckt i årsmedelvärde.

Vad är radon?
Radon är en radioaktiv gas som läcker in från marken och vissa fall kommer från byggnadsmaterial. Beroende på marken under huset och typen av byggnadskonstruktion kan skadligt höga koncentrationer av radon uppstå. Radon är en hälsorisk som näst efter rökning den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Globalt beräknas varje år 230 000 människor drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. I Sverige är motsvarande siffra cirka 500 människor.

Läs mer om radon och radonmätning på Radonovas hemsida»
Läs mer om radon och hälsorisker på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida»