Hur är radon en fara för människors hälsa?

Radon är en naturligt förekommande gas som varken syns eller luktar. Denna egenskap gör den därför omöjlig att upptäcka utan hjälpmedel. Trots sitt naturliga ursprung är radon en allvarlig hälsorisk som kan påverka människors liv. Men vad är radon, varför är det farligt, och hur kan vi minska riskerna? Här går vi igenom problemet och dess påverkan på vår hälsa.

Vad är radongas och hur sprids den?
Radongas uppstår när grundämnet uran bryts ner i marken. Gaserna som frigörs kan ta sig in i byggnader via sprickor i husgrunden, otäta rörgenomföringar och vissa typer av byggmaterial. I en del fall kan även vatten från brunnar vara en källa till radon.

Det farliga med radon är dess sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar. När vi andas in dessa radioaktiva partiklar fastnar de i lungorna, vilket kan orsaka cellskador som i förlängningen ökar risken för lungcancer. Riskerna är särskilt stora i utrymmen med dålig ventilation där radon kan ansamlas i högre koncentrationer.

En tyst men allvarlig hälsorisk
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är radon den näst vanligaste orsaken till lungcancer globalt, efter rökning. Även WHO lyfter fram radon som en av de vanligaste orsakerna till lungcancer och i Sverige beräknas cirka 500 fall av lungcancer varje år vara kopplade till radonexponering. För personer som lever i en miljö med förhöjda radonhalter och är rökare, före detta rökare eller som utsatts för passiv rökning är riskerna extra höga eftersom effekterna av radon och rökning förstärker varandra.

– Radon är en konkret men ofta underskattad hälsorisk. Genom att mäta radon i bostäder och på arbetsplatser och agera i tid kan vi samtidigt minska riskerna för människors hälsa avsevärt, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Hur upptäcker man radon?
Det enda sättet att ta reda på om radonhalterna är för höga är att mäta. En radonmätning är enkel att utföra: små dosor eller mätinstrument placeras i byggnaden under en viss tid. En radonmätning bör i första hand genomföras under vinterhalvåret, då ventilationen ofta är begränsad och radonhalterna kan vara som högst. Det är samtidigt fullt möjligt att mäta radon även under resterande del av året. Varmare väder betyder inte nödvändigtvis att radonproblemet försvinner. Ett ackrediterat radonlaboratorium kan hjälpa till att avgöra vilken typ av mätning som lämpar sig bäst i det aktuella fallet.

Om radonhalterna överstiger gällande gränsvärden bör åtgärder vidtas.

Åtgärder för att minska radonhalterna
Flera effektiva metoder kan bidra till att minska radonhalterna inomhus:

• Förbättrad ventilation: Ökad luftcirkulation kan hjälpa till att minska radonkoncentrationen.

• Tätning av sprickor och rörgenomförningar: Genom att täta sprickor i husgrunden och rörgenomföringar minskar radonets möjligheter att tränga in i fastigheten.

• Installation av radonsug: I mer utsatta områden kan en radonsug eller radonbrunn installeras för att effektivt sänka halterna till säkra nivåer.

Notera att radonsänkande åtgärder ofta inte är särskilt kostsamma att genomföra.

En global utmaning med lokala lösningar
Radon är en global hälsoutmaning som har en tydlig påverkan i många länder, bland annat USA, Kanada och flera europeiska nationer. Skillnader i markförhållanden och byggnadsmaterial innebär samtidigt att lösningarna måste anpassas efter lokala förhållanden. Oavsett plats är en sak klar: förhöjda radonhalter måste tas på allvar, och medvetenhet är en avgörande faktor.

Regelbunden mätning genom ett ackrediterat laboratorium och förebyggande insatser är därför avgörande när det gäller att minska riskerna och skapa en tryggare inomhusmiljö.

För mer information om radon och hur du kan mäta halterna, besök Radonova Laboratories.