När experter på energibesparing i fastigheter ser ut så här …

Då vet man att man måste vara ännu tydligare med att förklara om gaser i vätska, hur de skapar energiförluster och korrosion i värme- och kylsystem.

Fler och fler har kommit till insikt om gaser i systemvätska och deras betydelse för energieffektiva system och ökad livslängd. Men fortfarande stöter vi på stor okunnighet, ibland där man minst skulle ana det.

Fastighetsägare som har allt att tjäna på att avgasa sina värme-/kylsystem är ibland helt ovetande om systemvätskans status och betydelse för lönsamma fastigheter. Men ännu mer förvånande är när energieffektiviseringskonsulter, myndigheter och branschorganisationer inte har koll.

Det finns byggnormer och regler för det mesta man kan komma på när man ska bygga, renovera eller energieffektivisera bostäder. Boverket och Energimyndigheten har under många år gjort ett digert arbete men en sak verkar man helt glömt bort – energitjuven i systemvätskan i värme- och kylsystem. Energiprestanda och energideklarationer i all ära men utan effektiv bärare av energin i systemen – systemvätskan – slösar man med energin.

Det är gasen som är energitjuven!

Energitjuvar och miljöbovar

Redan från dag 1, när byggnadens värmesystem fylls med det kranvatten som finns tillgängligt är energitjuven inbyggd. Vanligt kranvatten innehåller ca 4 % lösta gaser som försämrar energiöverföringen. Det är gasen som är energitjuven! Av gaserna är cirka 6–10 mg/l syre som dessutom skapar grogrund för korrosion. I kyla bär vätska ännu mer av de lösta gaserna, därför är det ännu viktigare att ha kontroll över gashalten i systemvätska i kylsystem.

Syre bryter snabbt ner glykoler och kan skapa väldigt metallaggressiva vätskor. Kranvatten är ett livsmedel som behöver avgasas för att fungera som teknisk systemvätska.

Gas bär energi väsentligt sämre än vätska. Följden blir energiförluster och att värmesystem med gashaltig vätska kräver mer energi än system med gasfri, för att ge samma temperatur i bostäder. Avgasning av systemvätska ger oftast mer än 5 % energibesparing*. Det ger mindre energiåtgång och mindre koldioxidbelastning på miljön, men kanske ännu viktigare är att avgasning tar bort syre och därmed förhindrar korrosion i systemen. Korrosion som annars ger funktionsstörningar och förkortad livslängd; igensatta ventiler, kalla radiatorer, sönderrostade rör och havererade pumpar.

Problemen med funktionsstörningar är välkända inom VVS-branschen, men fortfarande ställs ofta inga krav på systemvätskan vid nyproduktion av bostäder. Om fler VVS-konsulter börjar ställa krav** på systemvätskans maxnivåer av syrgas redan vid nybyggnation skulle miljarder kunna sparas i minskad energiproduktion och färre reparationer av korrosionsskadade system i Sverige.

Kanske Energimyndigheten och Boverket kunde fundera på att inkludera systemvätskans energiöverförande egenskaper i regelverk och rekommendationer?

Avgasa systemvätska?

En bra tumregel är att systemvätskan inom 48 timmar efter avslutad påfyllning och avluftning ska vara snabbavgasad till mindre än 0,5 mg syre/liter vätska och filtrerad enligt QTF-metoden eller likvärdig metod. Då får man en systemvätska som effektivt bär energi och motverkar korrosion. När det gäller likvärdig metod – be alltid om mätning av gaserna innan och efter avgasning.

”Du skulle bli förvånad om du visste hur många som utger sig för att sälja effektiva avgasare, som inte gör någon som helst, eller alldeles för lite nytta. System med grava korrosionsproblem där QTF har mätt upp höga syrevärden, trots att enklare avgasare varit installerad och såväl fastighetsägare som installatörer tror att systemvätskan är OK. System där läckage och haverier redan har uppstått eller är nära förestående. Så mät för tusan! Mät själv eller be QTF om hjälp.”

Varför snabbavgasa? Är det bråttom?

Korrosion startar direkt i ett vätskesystem med hög syrgashalt. Vi vet att korrosionen upphör om vi tar bort syret ur systemvätskan. Men redan vid ett par milligram syrgas per liter vätska frodas korrosionen och vid 6–10 mg/l (vilket är en vanlig nivå i svenskt kranvatten) så eskalerar korrosionen dramatiskt. När vätskan är snabbavgasad och rätt nivåer har nåtts bör underhållsavgasare installeras så att nivåerna bibehålls.

Gasers löslighet i vätska – en naturlag

En vätska försöker kontinuerligt balansera sig till sin naturliga nivå av lösta gaser den kan bära. Kranvatten löser ca 6–10 mg/l syrgas i atmosfärstryck och innehåller även andra gaser, mest kväve. De lösta gaserna i vatten varierar med temperatur och tryck. Kallt löser mer, högt tryck löser mer – uppvärmning och tryckfall släpper gaser till fria bubblor som försämrar flöde och energiöverföring. Gaser stökar till det för injusterare och leder till att vätskesystemen rostar sönder inifrån.

* Baserat på mer än 15 000 besiktningar av värme- och kylsystem i Sverige är QTF:s erfarenhet att mer än 80 % av systemen kan minska energianvändningen med mer än 5 % bara genom att avgasa systemvätskan.

**Föreskrivningshjälp för VVS-konsulter finns att hämta på www.qtf.se