Diffusionstätt. Hur tätt är det egentligen?

Det finns en DIN norm – DIN 4726 – som anger hur mycket syre en systemkomponent (t.ex. ett plaströr) får släppa in under en viss tid, och fortfarande kallas tät.

DIN 4726

Maximal insläppning av syre på 0,1 mg syre/liter rörvolym och dygn är det bra det? Tja ... det är inte speciellt mycket om det är vad du skulle få i dig via en snorkel när du behöver luft, men det är förskräckligt mycket om det är vad du kan tänka dig att tillåta i ditt vätskesystem. Ändå är det just var DIN-normen menar med diffusionstäta rör.

Vad är en jäkla massa syre?

Vi vet att korrosionen i ett vätskesystem är i det närmaste obefintlig vid 0,1 mg syre/liter vätska. Men om du släpper in 0,1 mg/lit per dygn i ett system så har du 1 mg/l efter 10 dygn, 3 mg/l efter en månad. Efter tre månader är du uppe i 9 mg/l, vilket är ungefär vad kranvatten innehåller i de flesta svenska kommuner. Fortfarande inte mycket att yvas över om du tänker andas det, men med kännedom om syrets inverkan på korrosionen i VVS-system är det förskräckligt. 3 mg syre/liter sätter nämligen fart på korrosionen, 9 mg/l ger den en god grogrund och håller korrosionsbrasan effektivt igång. Vid 9 mg syre/l oxiderar cirka 10 g järn/m² och dag!

– Det låter komplext, men vi har en enkel lösning på problemet – snabbavgasning och därefter underhållsavgasare, säger Björn Carlsson, teknisk chef QTF Sweden.