Debattartikel - "Ökat uppdrag minskar tillgängligheten till rehabilitering

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Stockholm beslutade under 2019 om en primärvårdsstrategi där man anger mål och strategisk inriktning för primärvården fram till 2025. Det är ett viktigt arbete som bland annat syftar till att öka tillgängligheten, förbättra kontinuiteten, vässa den medicinska kvaliteten, säkerställa resurseffektivitet och arbeta för en mer förbyggande vård.

Efter en tids analysarbete ska planen realiseras och då ingår bland annat att ge husläkarmottagningarna helhetsansvar även för primärvårdsrehabiliteringen. Förslaget innebär i praktiken att alla enskilda rehabverksamheter som är anslutna till vårdval primärvårdsrehabilitering upplöses för att ingå i olika husläkarmottagningar alternativt arbeta som underleverantörer till vårdcentralerna med ökad administration som följd.

Endast få och stora vårdcentraler kommer att ha plats för egen rehabilitering med bredd. I ett slag riskerar alltså drygt 70 enheter att helt eller delvis avvecklas eller integreras i husläkarmottagningarna.

Det är viktigt – och i linje med riksdagens beslut att primärvården ska vara navet i den svenska hälso- och sjukvården – att primärvården lyfts fram och får ett tydligare ansvar. Samtidigt finns andra möjligheter att uppnå primärvårdsstrategin utan att placera allt ansvar hos husläkarmottagningarna.

Primärvårdsrehabilitering är en central del av framtidens primärvård samt första linjens rehabilitering. Vissa patienter behöver ett team med medarbetare från både vårdcentraler och rehabverksamheter, men majoriteten behöver inte passera en husläkarmottagning, och endast omkring 15 procent av rehabpatienterna är hänvisade via en vårdcentral.

Om vårdval primärvårdsrehabilitering ska ingå husläkarverksamheten finns uppenbara risker att det skapar en krokigare väg in till vården för de patienter som söker rehabilitering, och vården kan därmed fördröjas, vilket vore djupt olyckligt.

Vårdgivare inom primärvårdsrehabilitering är till viss del generalister, men många har också fördjupad kompetens inom flera olika områden, däribland hjärta/kärl, respiration, geriatrik, reumatologi, neurologi och barn. Med en sammanslagning av vårdval kan det bli svårt att upprätthålla kompetensbredd och kvalitetsutveckling, något som är negativt för patienternas rehabilitering. Erbjudande av klinisk praktik riskerar också att påverkas negativt.

Förslaget kan också leda till ett oorganiserat rehabutbud på vårdcentralerna, vilket kan skapa ojämlik vård. Om rehabenheterna är för små leder det dessutom till en utsatt och sårbar bemanningssituation, något som drabbar tillgängligheten. Att rekrytera är redan en utmaning, men kommer sannolikt att bli ännu svårare eftersom rehabenheterna troligen blir mindre med mer ensamarbete.

Det finns välfungerande vårdkedjor mellan olika aktörer och samverkansparter, inte minst patientflöden från slutenvården. Där kan primärvårdsrehabilitering fortsatt bidra och skapa effektiv vård på rätt nivå. Men genom förslaget finns risk att etablerade vårdkedjor slås sönder samt att det teamarbete som finns raseras; både inom rehabenheterna och med andra samverkansaktörer, exempelvis logopeder, specialistfysioterapeuter och kiropraktorer.

Ett nytt ersättningsystem med listningsmöjlighet även för rehab skulle bidra till en effektiv kostnadskontroll. Enheter inom primärvårdsrehabilitering bidrar dock redan idag till kostnadskontroll eftersom verksamheterna inte generar labb- eller röntgenundersökningar. Vi erbjuder dessutom egenvård och tidsbegränsad listning på anvisad rehabmottagning för att stävja att patienten “hoppar” runt mellan olika mottagningar.

Vi uppmanar Region Stockholm att noga beakta de risker som finns vid en sammanslagning av vårdval primärvårdsrehabilitering och vårdval husläkarverksamhet. Vi bedömer att det finns lösningar som i ännu högre grad bidrar till att uppfylla målen som satts upp för primärvårdsstrategin.

Jay Lewis, fysioterapeut och verksamhetschef Danviks rehab & kiropraktik, Praktikertjänst

Marianne Björk, verksamhetschef Aleris Rehab Liljeholmen, Aleris

Carola von Haartman, verksamhetschef Aleris Smärt- och Stresscenter Nacka, Aleris

Tore Blomqvist, verksamhetschef Järna Rehab, Lideta

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Dagens Medicin den 17 februari 2021.