Nyhet -
Äldre i Nora äger sin självständighet
- Det är helt horribelt att människor som faktiskt kan gå ut själva ska vara begränsade till om och när personal i form av en ledsagare kan komma. Det hävdar förvaltningschef i Nora, Fredrik Bergström. Han menar det är äldre själva som ska avgöra vad som ger dem trygghet och självständighet och att kommunen då måste erbjuda olika alternativ.
- Äldre individer borde kunna njuta av friheten att gå ut när de vill utan att vara beroende av en ledsagare. Med ett mobilt trygghetslarm kan de ta sig ut och träffa andra, säger Bergström som brinner för dessa frågor.
Förvaltningschefen i Nora kommun menar att äldre själva måste få bestämma när och om de vill gå ut.
Nora kommun har i dag 144 mobila trygghetslarm, vilket är mycket i relation till antalet äldre i kommunen. Här har biståndshandläggare och undersköterskor ett tydligt mandat att använda förebyggande insatser så som mobila trygghetslarm.
Bergström ser dagligen nyttan av att erbjuda välfärdsteknik även rent ekonomiskt. I Nora kommun har man satsat på förebyggande insatser och ett långsiktigt tänk. Det har bland annat resulterat i att behovet av platser på äldreboende varit oförändrat trots en demografisk utveckling med allt fler äldre i kommunen.
Viktigast enligt Bergström är ändå den känslan av trygghet som välfärdsteknik har gett Noras seniorer vare sig de vill promenera, hämta posten eller möta vänner.
Social oas
För att skapa trygghet använder sig Nora kommun av fler olika insatser såsom stationära larm, mobila trygghetslarm, medicinpåminnare och sociala mötesplatser som Äntligen måndag. Sistnämnde har blivit något av en oas för Noras seniorer. Här samlas 40-50 seniorer varje måndag för att umgås och skapa gemenskap.
- Det har blivit oerhört populärt, berättar Bergström. - Har du bott i Nora länge så finns det alltid någon du känner och är du ny här så finns det många att lära känna.
- Man kan också bara sitta där, vara tillsammans med andra och få en kopp gratis kaffe, skjuter specialistundersköterska Louise Stikkelorum in. - En promenad med en ledsagare är inte det enda sättet att ge äldre människor den sociala interaktion de behöver, påpekar hon.
- Det är ju det som är vårt jobb; Att hjälpa den enskilde till ett gott liv. Väljer man exempelvis ledsagning så kanske det blir max två tillfällen i veckan. I och med att det alltid är svårt med folk i hemtjänsten, så kommer ledsagningen ställas in minst en gång i veckan, säger Bergström. - Alternativt kan vi tillhandahålla teknik. Har du fått ett mobilt trygghetslarm så kan du gå ut när du vill, hur ofta du vill och du kan göra det när vädret är fint i stället för att sitta och vänta på en ledsagare.
Bergström menar välfärdsteknik måste erbjudas där den kan göra stor nytta. I dag är det inte alla kommuner som gör det.
Stikkelorum håller med:
- Om jag som biståndshandläggare eller undersköterska inte får erbjuda mobila trygghetslarm, då vet ofta inte användaren hellre att det alternativet finns. Så den trösken måste man över.
Våga ge mandat
Bergström menar därför det är viktigt att ge mandatet till personalen som arbetar direkt med de äldre.
- De blir ju riktigt duktiga på just att identifiera vilka som skulle få ett bättre liv med tekniken, säger Bergström.
Han tror att detta mandat är mycket av hemligheten till Nora kommuns succéhistoria kring välfärdsteknik. I Nora är det nämligen biståndshandläggare som utreder om och var brukaren känner otrygghet medan undersköterskor tillgodoser hur trygghet sedan kan ges i form av exempelvis välfärdsteknik.
- I vår profession handlar det mycket om att visa vilka alternativ som finns och sedan låta de äldre själva få välja det som blir bäst för dem, säger Stikkelorum.
Så mycket sparas
Enligt Posifons beräkningar är två års nyttjande av mobilt trygghetslarm redan intjänat efter fem månaders användning. Genom att byta ut traditionell ledsagning eller utevistelse 1 timme per vecka med ett mobilt trygghetslarm, så kommer man med 25 användare på ett år göra besparingar på över 1,1 millioner kr om man utgår från personalkostnader på 540 kr per timme.
- Utöver signifikant ekonomisk besparing så frigör mobila trygghetslarm även personalresurser som kan användas för att tillgodose stöd där behovet är störst, säger Anna-Lena Frändeborn, kundansvarig på Posifon.
Hon har lång erfarenhet inom omsorgen som tidigare enhetschef och menar välfärdsteknik inte är framtiden - utan det är här och nu.
- Jag arbetar för att alla, oavsett vart de bor i Sverige, ska få samma möjligheter. Men får jag välja så vill jag bli gammal i Nora, avslutar Frändeborn med glimten i ögat.
- Nora kommun arbetar med mobila trygghetslarm bland annat som förebyggande insats.
- Kommun började med mobila trygghetslarm 2017.
- De har i dag 144 mobila trygghetslarm.
