Polismuseeets blogg: En museichefs reflektion över 2015

Små berättelser ska samsas med stora. Det är så det är i samhället och det är så museerna behöver verka. På Polismuseet ger vi plats till några av de berättelserna i våra utställningar. Vi behöver utställningar som kan underhålla men som också får oss att tänka till. Vi behöver lära oss av andras tankar för att vidga vår egen bild av världen.

 Nu när vi har lämnat 2015 bakom oss så tror jag de flesta av oss tänker tillbaka på ett år
som förändrade Sverige. Då vårt engagemang för att hjälpa människor i nöd blev tydligare
och viktigare än på mycket länge. Det är enormt stora samhällsfrågor
som plötsligt kommit oss väldigt nära. Men i det stora ryms också
tusentals små enskilda berättelser och upplevelser - från dig som är på flykt
eller från dig som har förmånen att leva under trygga förhållanden i Sverige.

På Polismuseet har vi gett plats åt några små berättelser som behöver få utrymme.
Vår senaste utställning ”På andra sidan murarna” handlar om barn som har föräldrar
eller närstående i fängelse. Om skam, längtan och förtvivlan
som kanske inte är så lätt att våga eller kunna uttrycka.

Små berättelser ska samsas med stora. Det är så det är i samhället
och det är så museerna behöver verka. Reflektionen blir allt viktigare
för att vi människor ska utvecklas och med det även museernas roll.
Jag gläds åt att Polismuseet åter slog besöksrekord 2015, liksom flera andra museer.
Det visar att de berättelser som behöver få ta plats verkligen når ut.

Nu blickar vi framåt på 2016. Till hösten öppnar Polismuseets nya utställning
om hatbrott. Ett så viktigt ämne som kan upplevas stort och svårt,
men som också rymmer många små berättelser som kan göra skillnad.
För oss som arbetar med dem fylls dagarna av reflektion och insikt,
men också av hopp och vilja att göra något åt situationen.
Vi hoppas att du som besöker oss också tar med dig den känslan.

Henrik Lindborg
Museichef Polismuseet