Partille kommun språksatsar inom vård och omsorg samt barnomsorg

För att Partille kommun ska kunna erbjuda en säker och bra omsorg är det viktigt att alla medarbetare kan prata, skriva och förstå svenska. Nu pågår ett pilotprojekt där medarbetare inom omsorgen erbjuds vidareutbildning i yrkessvenska.

– Som medarbetare måste man kunna förstå dem man är till för. Likaså måste omsorgstagarna förstå dem som tar hand om dem och medarbetare måste kunna förstå varandra. Eftersom vi har sett att kunskaperna i svenska språket brister hos en del anställda har vi beslutat om ett kommungemensamt språklyft, förklarar kommunstyrelsens ordförande Marith Hesse (M) satsningen som startade hösten 2023 och som har fått resurser även för 2024.

Idag har många anställda inom vård- och omsorg liksom inom barnomsorgen ett annat modersmål än svenska. Det är därför inom dessa verksamheter som kommunen har startat pilotprojektet för språkhöjande insatser. De grupper som ingår i projektet är barnskötare på kommunens förskolor, vårdbiträden och undersköterskor inom delar av hemtjänsten och på två av kommunens äldreboenden samt personliga assistenter och stödassistenter på boenden inom funktionsstödsverksamheten.

–Vår förhoppning är att den här satsningen ska leda till ökad kvalitet för såväl omsorgstagare och invånare som anställda. Med bättre språkkunskaper minskar riskerna för att göra misstag och våra verksamheter förbättras, säger Marith Hesse (M).

Alla började med ett språktest

För att få en objektiv och rättvis bedömning av språkkunskaperna började alla medarbetare i de utvalda verksamheterna med att göra ett digitalt språktest. Därefter erbjöds de, vars resultat visade att de behöver ett språklyft, vidareutbildning i yrkessvenska via vuxenutbildningen i Partille.

Totalt genomförde drygt 300 medarbetare språktestet. Av dem visade sig knappt trettio behöva språklyft. En av dem är Selam Girma, undersköterska på Kullegårdens äldreboende. Sedan oktober har hon fått svenskundervisning en halvdag i veckan tillsammans med drygt tio andra medarbetare inom vård och omsorg.

-Jag är glad att jag fick den här chansen. Jag lär mig något nytt varje lektion, både sådant som är bra att kunna i jobbet och vanlig svenska, säger Selam Girma, som har tigrinja som modersmål.

Undervisningen bygger på verkliga situationer

Undervisningen i språkprojektet anpassas efter deltagarnas behov och innehållet utgår från material och verkliga situationer på arbetsplatserna. Det kan vara olika typer av telefonsamtal, muntliga överlämningar och personliga möten med kollegor, brukare och anhöriga.

– Det är viktigt att vi förstår de äldre och deras anhöriga för att de ska känna sig trygga. Vill personen till exempel ha ett glas eller en glass - sådant kan vara svårt att höra skillnad på och bra att få träna på, säger Selam Girma.

I undervisningen ingår också att skriva olika typer av rapporter. Inom äldreomsorgen kan det exempelvis vara en patientberättelse eller en genomförandeplan.

Från barnomsorgen får femton barnskötare språkundervisning på arbetstid med samma upplägg i en egen klass; tre timmar per vecka och undervisning som bygger deltagarnas behov och på verkliga situationer på deras arbetsplatser.

Digitalt stöd som alltid finns med

Förutom undervisning i klassen förväntas deltagarna i språklyftet göra vissa hemuppgifter och träna mellan lektionerna. För det har de under projektets gång bland annat tillgång till en språkapp som är anpassad för yrkessvenska - ett digitalt stöd som alltid finns lätt tillgängligt.

– Jag tycker om appen och använder den väldigt mycket. Det är så lätt att sitta och pilla på mobilen och öva när jag är hemma, på bussen eller när jag har en stund ledigt. Jag har lärt mig många nya ord och uttryck på det sättet, säger Selam Girma.

Medarbetare får utbildning till språkombud

Ytterligare en del av kommunens språksatsning är utbildning av språkombud. Ett språkombud är en anställd som ska stödja kollegor på sin arbetsplats i språkutveckling. Det kan vara kollegor som har ett annat modersmål än svenska eller de som har läs- och/eller skrivsvårigheter. Språkombuden ska också allmänt stötta i frågor kring vardaglig språkanvändning på jobbet. Tillsammans med sin chef ska ombudet göra en handlingsplan för språk, kommunikation och arbetsplatsens språkutvecklande arbete, och se till att planen följs.

Under hösten har äldreomsorgen i samarbete med vuxenutbildningen utbildat fyra språkombud.

Språkkrav inom äldreomsorgen kan införas nationellt

Partille kommun är inte ensam om att ha uppmärksammat brister i svenska språket hos en del medarbetare inom omsorgen. Problemet finns över hela landet och regeringen har tillsatt en utredning om språkkrav för personal inom äldreomsorgen. Utredningen, som ska vara klar i september 2024, ska ge svar på vilka språkkrav som kan ställas på personal i äldreomsorgen, och hur språkkunskaperna ska bedömas.

– Det är nog inte helt oväntat om det så småningom kommer ett språkkrav från statlig nivå. Det blir då arbetsgivarens ansvar att se till att de medarbetare som behöver det får möjlighet att förbättra sina språkkunskaper. I Partille ligger vi då redan i framkant med språkhöjande insatser, konstaterar Marith Hesse (M).